Sök:

Sökresultat:

3214 Uppsatser om Sveriges Författarförbund - Sida 49 av 215

Högre utbildning som intrÀdesbiljett - Studenters instÀllning till högre utbildning och livslÄngt lÀrande

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Gestaltning av passivhus: En fallstudie om utformningsmöjligheter för passivhus

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser lÀngs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.

Mittens rike : En idéanalys av Socialdemokraternas och Moderaternas idépolitik 1956-2009

Inför Ärets riksdagsval sÄ förekommer det en debatt dÀr Sveriges tvÄ största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska vÀrdegrund. Den rÄdande perceptionen Àr att detta har ledat till att de tvÄ partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig nÀrmare varandra Àn tidigare. Undersökningens syfte Àr att klargöra huruvida denna perceptions stÀmmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de tvÄ partiernas idépolitik dÀr partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att pÄ sÄ sÀtt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Svensk utsÀdeproduktion : en kvalitativ intervjustudie om beredning av vete och korn

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag nÀrmare pÄ hur anlÀggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsÀdesproducenter. Efter att sÄ mÄnga anlÀggningar som möjligt hittats och intervjuats, sÄ jÀmfördes detta antal anlÀggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord pÄ 15 av 22 anlÀggningar som producerar certifierat utsÀde i Sverige. Dessa 15 anlÀggningar var jÀmnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsÀdesproducenter.

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PERSONER MED ALZHEIMERS SJUKDOM

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Globaliseringshandel : En studie av migrationseffekten pÄ Sveriges export

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

Nord Stream : en sÀkerhetspolitisk miljödebatt

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremÄl för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i sÄvÀl pressen som i riksdagen. Debatten har spÀnt över ett brettfÀlt dÀr miljöhÀnsyn och sÀkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlÀgg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrÀttsliga avtal och hur Nord Stream skahandlÀggas för att denna handlingsfrihet inte ska begrÀnsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream frÄn det att projektet presenterades pÄvÄren 2005 och fram till den sÀrskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlÀmnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. KÀllmaterialet har hÀmtats frÄndebattsidorna i Sveriges tvÄ största morgontidningar samt frÄn riksdagens kammare och dÀrefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne NÊss..

Förtroende för VD -En studie i reaktionen för aktiekurser i samband med vd-avgÄngar

Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.

SvÄrigheter i mötet mellan svensk sjukvÄrdspersonal och personer med invandrarbakgrund : en litteraturstudie

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Hur stÀrks revisorns oberoende?: kombiuppdragens vara eller icke vara

Revisorns oberoende Àr ett primÀrt villkor för trovÀrdigheten pÄ det granskade materialet gÀllande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfÀsts för att styrka revisorns oberoende och i förlÀngningen förtroendet. I dagslÀget finns ett lagförslag frÄn justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stÀrka revisorns oberoende görs genom att föreslÄ ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebÀr att revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsultation.

Vem har rÀtten att (be)döma Mijailovic? En diskursanalys kring Svenska Dagbladets framstÀllning av rÀttegÄngsprocessen mot Mijailo Mijailovic

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

Den nye kusinen frĂ„n Öster : Svensk riksdagsdebatt om Estland frĂ„n 1985 till idag sett ur ett

Uppsatsen behandlar hur Sveriges syn pĂ„ Estland, uttryckt i Riksdagsdebatten, förĂ€ndras frĂ„n 1985 till 2008, analyserat ur ett identitetspolitiskt perspektiv. Identitetspolitik innebĂ€r att sjĂ€lvidentifikationen av en stat primĂ€rt bygger pĂ„ identifieringen av "de andra" och att upprĂ€ttandet av en grĂ€ns gentemot "de" skapar utrikespolitik. Undersökningen bygger pĂ„ en kvalitativ analys av riksdagstryck frĂ„n den berörda perioden och fokuserar pĂ„ beskrivningen av Estland i debatten. Författaren menar att det under denna tid finns ett flertal tydliga tendenser till förĂ€ndring som mynnar ut i Estland gĂ„r frĂ„n att vara nĂ„got som omnĂ€mns ytterst försiktigt och endast med bakgrund av Kalla Kriget till att bli ett europeiskt Östersjöland som Ă€r en nĂ€ra samarbetspartner för Sverige. Under loppet av denna utveckling blir bĂ„de Östersjön och Europa viktiga identifikationer för Sverige medan Norden stĂ„r tillbaka i relativa termer..

Kemi - ett svÄrt Àmne? En Àmnesdidaktisk undersökning av den i Sveriges grundskolor mest anvÀnda kemilÀroboken Kemi Lpo TEFY

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY Àr "en bra kemilÀrobok" enligt 6 krav som jag som kemist stÀllde pÄ "en bra kemilÀrobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lÀttförstÄelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framstÀllning av kemin, samband till elevernas vÀrld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jÀmstÀlldhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet kemi i den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en vÀrderande textanalys i samband med en enkÀt med högstadieelever. Resultatet Àr att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte Àr "en bra kemilÀrobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som lÀser boken mÄste enligt min Äsikt uppfatta kemi som ett svÄrt Àmne..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->