The social dimension in the EU, explored through the document texts of the Treaty of Rome, the Lisbon Strategy, the Social Policy Agenda and the Swedish Strategy ReportThis paper explores the social dimension of EU social policy, except the aspects of the economic and labour market. The EU documents reveal an underlying line of thought stemming from the alignment of the six founding countries, spearheaded by France, with the conservative corporatist welfare model. As one of four European welfare models, the conservative corporatist model emphasises labour market issues, corporate social responsibility and the subsidiarity principle in EU social policy. It also influences how the texts define the terms social, social policy and social exclusion. The definitions determine how policymakers combat problems such as social exclusion and identify the policy issues to be included in EU social policy.The Swedish Strategy shows how the country is responding to the objectives that it has been assigned by the EU and how it plans to attain them.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhÄllande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat pÄ frÄgor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat pÄ Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet Àr att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier Äterfunnits hos privatsparare..

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

För att Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd skall fungera pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, bÄde vad gÀller pris och antal lÀkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförÀndringar och antalet lÀkarbesök pÄ vÄrdcentraler över tid. Resultatet frÄn de utvalda modellerna visar att det inte finns nÄgon effekt pÄ utnyttjande av primÀrvÄrd dÄ priset förÀndras..

Examensarbetet studerar möjligheterna att anvÀnda en statisk cross hedge för att prissÀkra etanol. Situationen som analyseras Àr hÀmtad frÄn LantmÀnnen Agroetanol. Agroetanol Àr Sveriges största producent av etanol och driver den första anlÀggning i Sverige dÀr vete omvandlas till etanol. AnlÀggningen Àr Sveriges största och byggs för nÀrvarande ut sÄ att kapaciteten kommer under Är 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset pÄ spannmÄl har stigit dramatiskt under Är 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit nÄgot.

Syfte och frÄgestÀllningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som gÄr pÄ Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja pÄverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut pÄ elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förvÀntningar och egna förmÄga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut?Metod: EnkÀtundersökning har anvÀnts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever pÄ Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkÀten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor dÀr eleverna fick besvara frÄgor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

Bakgrund MellanmĂ„l Ă€r ett begrepp som kan innefatta allt som förtĂ€rs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmĂ„l. Individers matvanor pĂ„verkas av samhĂ€llets normer och personer i umgĂ€ngeskretsen. Det Ă€r vanligt att en förĂ€ndring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas dĂ„ ofta behĂ„lls under resten av livet.Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters förestĂ€llningar om och attityder till mellanmĂ„l.Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i UmeĂ„ med studenter (fem mĂ€n och tre kvinnor) frĂ„n Sveriges lantbruksuniversitet och UmeĂ„ universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de tvĂ„ universiteten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att beskriva svenska elitseglares fysiska kapacitet mÀtt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil.MetodFjorton svenska seglare pÄ elitnivÄ, fem kvinnor och nio mÀn, inkluderades i studien för att genomgÄ Svenska Olympiska Kommitténs Fysprofil, innehÄllande följande tester; roddergometer, brutalbÀnk, chins, greppergometer, knÀböj med skivstÄng, bÀnkdrag, squat jump och counter movement jump med armsving. Testerna utfördes pÄ Bosön (Stockholm). Statistiska analysen utfördes med programmet Statistica för jÀmförelse inom och mellan testpersonerna och presenteras som medelvÀrde och standardavvikelse (SD) .ResultatMaximal syreupptagningsförmÄga mÀtt med roddergometer var för kvinnor 2,9L/min (0,1) och mÀn 4,7L/min (0,5). SyreupptagningsförmÄgan per kilo kroppsvikt och minut för kvinnor 46,7ml (1,7) och för mÀn 58,4ml (3,2). Den uppmÀtta roddstrÀckan under fyra minuter var för kvinnor 1040,8m (9,1) och för mÀn 1215,3m (53,7).

Finanskrisens intrÀde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga pÄfrestningar. BNP-tillvÀxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillvÀxt för första gÄngen sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har bÄde hushÄllens konsumtion och nÀringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kÀnnbara effekter och en osÀker tid för bÄda parter. Till en följd av detta har mÄnga företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fÄtt se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010.

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angÄende brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som Àr att betrakta som mÄlsÀgande i Sverige och victim i England. Efter det gÄr jag igenom regleringen som finns för brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör brottsoffer i sex omrÄden; skydd för brottsoffer, skydd för brottsoffers sÀkerhet, stödfunktioner, rÀtt till information och hÀnsyn och ersÀttning..

I denna jÀmförelsestudie avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125) har framförallt LÀnsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot LÀnsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handlÀggning, beviljade Àrenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begrÀnsningar i stöd per Àrende samt avslagna Àrenden. I jÀmförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga LÀnsstyrelser, förutom Uppsala lÀn.Landsbygdsprogrammet Àr till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom ÄtgÀrdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser dÀr det exempelvis finns brist pÄ kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbÀttra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennÀringen. Stöd lÀmnas till maximalt 50 procent av de stödberÀttigade kostnaderna för ett projekt.

Grunden för examensarbetet Àr den tÀvling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket frÄn 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, Àr en av Sveriges mest kÀnda byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först vÀrdera det som finns idag och sedan tillföra nÄgot för framtiden..

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.