Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn ovan stÀllda problemstÀllning, genomföra en utvÀrdering av Sveriges beskattningsrÀtt i enlighet med 3 kap. 19 § IL, sett i ljuset av neutralitetsprincipen i svensk skatterÀtt. Uppsatsen syftar Àven till att problematisera lagregeln ur ett vidare perspektiv och ge ökad kunskap och förstÄelse för lagregelns existens och tillÀmpning, bland annat i förhÄllande till de svenska skatteavtalen..

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmĂ„l och sevĂ€rdheter strĂ€cker sig frĂ„n Ystad i söder till Åre i norr. Det Ă€r allt frĂ„n nöjesparker och skidanlĂ€ggningar till natursköna omrĂ„den och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nĂ€mnare Ă€r att de lockar till sig ett stort antal mĂ€nniskor. BesöksmĂ„l har olika attraktionskrafter som attraherar turister. MĂ€nniskor reser bland annat för att nĂ„ personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.

Mellan Ă„ren 1999-2001 satsade Sveriges regering sammanlagt 300 miljoner i ett projekt som kallades Anhörig 300. Pengarna skulle anvĂ€ndas av Sveriges kommuner som i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationer skulle arbeta för att utveckla stödet till anhörigvĂ„rdare. Avsikten med projektet var att uppnĂ„ en höjning av kvaliteten i stöd som kommunerna erbjuder anhörigvĂ„rdare. Älvsbyns kommun har fĂ„tt cirka 350 000 kronor beviljade frĂ„n Anhörig 300-projektet. I februari Ă„r 2006 startade Älvsbyn ett anhörigprojekt med mĂ„l att stödja anhörigvĂ„rdare.

Uppsatsens syfte Àr att bidra med förstÄelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hÀsthantering. Studien avgrÀnsas till kurser pÄ Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, dÀr hÀsten hanteras frÄn marken. Det Àr en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rÀtta reflektioner" kan pÄverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs..

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Arbetsmarknaden idag Àr kÀnnetecknad av förÀndringar, komplexitet samt att allt högre krav stÀlls pÄ de företag som verkar pÄ den. I och med denna utveckling som sker, pÄverkas Àven företaget.En av de faktorer som berörs, Àr företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvÀgagÄngssÀtt att öka anpassningen till omgivningen och dess förÀndring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur pÄverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation pÄverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se pÄ medarbetarnas motivation och trygghet och dÀrigenom se hur detta pÄverkar produktiviteten.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen har som grund, bygger pÄteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare pÄ SVT och fyra pÄ Hachette.

Uppsatsen behandlar tvÄ av Sveriges mest framstÄende och vÀlkÀnda entreprenörer och företagsledare, Ingvar Kamprad och Jan Wallander. Syftet Àr att identifiera och analysera gemensamma nÀmnare som utgör en del av förklaringen till Kamprad och Wallanders entreprenöriella framgÄng och förmÄga att genomdriva förÀndring..

Uppsatsens syfte Àr att ge lÀsaren en bild av problematiken som uppstÄr nÀr en ny religion eller rörelse gör sitt intÄg i ett land eller omrÄde samt vem eller vilka som har nÄgon vinst med en förÀndring. Syftet Àr ocksÄ att ge en bild av de olika metoder som anvÀndes till att övertyga mÀnniskorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den frÄga som jag stÀller framför allt Àr hur kristendomen kunde överleva och hur samhÀllena var styrda pÄ 800- till 1100-talets Sverige.Det centrala i min framstÀllning om de kungliga motiven Àr att i samtliga motiv ligger en önskan att stÀrka en svag kungamakt. Kungamakten anvÀnde kristendomen till att stÀrka sin maktposition. Denna stÀrkta kungamakt ligger i tiden för övergÄngen frÄn ÀttesamhÀlle till stats- och klassamhÀlle.

Utemiljöbranschen Àr en del av trÀdgÄrdsbranschen, vilken har mÄnga smÄ aktörer och ett fÄtal större (Ekelund et al. 2012). Utemiljöbranschens aktörer arbetar i stor utstrÀckning med arbetsomrÄden som Àven berör andra branscher, och utemiljöbranschens grÀnser ter sig dÀrför oklara. DÄ det inte finns nÄgon övergripande branschorganisation som samlar utemiljöbranschens aktörer i gemensamma frÄgor, framstÄr Àven aktörerna som oklara. Att utemiljöbranschens aktörer inte finns samlade pÄverkar deras förmÄga att utöva inflytande över branschen, till exempel dess utveckling, dÄ enskilda aktörer och smÄ samarbeten skapar ett mindre avtryck, jÀmfört med om branschen stod samlad mot sin omvÀrld. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gjorde 2010 en gravt felaktig uppskattning av trÀdgÄrdsbranschens omfattning i form av antal anstÀllda, dÄ man skulle bedöma kommande behov av arbetskraft för att reglera utbildningsvolymen. Som svar gjorde aktörer frÄn utemiljö- och trÀdgÄrdsbranschen en ny rapport för att markera trÀdgÄrdsbranschen omfattning och betydelse (Ekelund et al. 2012).

För att förstÄ den fysiska planeringen krÀvs förstÄelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen bestÄr av mÄnga olika delar, byggnader, vÀgar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krÀvs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstÄ hur nya strukturer ska utformas efter som de Àr sammanlÀnkade och pÄverkar varandra. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att identifiera begrepp för att bÀttre förstÄ dessa strukturer. En viktig insikt Àr den om att urbanisering Àr en komplex process och uppsatsen grundar sig pÄ en indelning av Nils Lewan i tre olika synsÀtt pÄ hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende pÄ synsÀtt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sÀgas vara urban ifrÄn 70 till nÀra 100 procent.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

Inga riklinjer frÄn statligt hÄll finns för Sveriges skolors skolgÄrdar. De kan vara hur smÄ eller storasom helst och de kan vara hur innehÄllsrika eller innehÄllslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor Àr ett relativt outforskat Àmne som inte har getts nÄgot stort utrymme i forskningom elever och deras skolgÄrdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgÄrdar Àr en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom Àr stimulerande för lÀrande och utveckling och som frÀmjar fysisk aktivitet krÀvs det engenomtÀnkt planering av den i bÄde skola och pÄ skolgÄrden. SkolgÄrden har tidigare reglerats frÄnstatligt hÄll och det har pÄverkat skolgÄrdarnas utseende genom tiden.

Sedan lÄng tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det rÄder frÄgor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men Àven nackdelar som kan sÀtta Sveriges redovisningstradition i en förÀndring.Syftet med uppsatsen Àr att framföra de olika förÀndringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsÀttas för i samband med en frikoppling och Àven lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen Àr att ta reda pÄ hur frikopplingen skulle kunna förÀndra arbetssÀttet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det rÄder mycket separata Äsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstÄ fler nackdelar Àn fördelar för bÄde revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av en binÀr modell klargöra vad det Àr som styr att en del svenskar vÀljer att köpa grön energi, genom att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ vÀljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse Àr för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen Àr att göra en jÀmförelse mellan Sundquists doktorsavhandling frÄn 2002 och Temo ABs undersökning frÄn 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förÀndrats. Temos studie var en klartlÀggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.