Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

Introduktion: Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land dÀr en stor del av befolkningen har utlÀndsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhÀlsa sÀmre Àn personer födda i Sverige och besöker tandvÄrden mer sÀllan, trots att tandvÄrdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund kan förstÄelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i Äldrarna 25-50 Är med utlÀndsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvÄrdsorganisation och vÄrdkvalitet.

De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

VĂ€rlden blir allt mer globaliserad och mĂ„nga företag vĂ€ljer att försöka etablera sig pĂ„utlĂ€ndska marknader. DĂ„ varje lands marknad Ă€r unik kommer mĂ„lmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig frĂ„n den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader Ă€ravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan nĂ€rliggandemarknader, som ur mĂ„nga perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra omrĂ„den. Dessa kan vara vĂ€l maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna Ă€r mer lika Ă€n vad de i realiteten Ă€r.Med denna uppsats Ă€mnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan nĂ€rliggande marknader vid internationalisering av ett företag.

Projektets fokus var att anpassa en armatur (frÄn LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gÄng utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.TvÄ koncept togs fram, en vÀggarmatur och en bordsarmatur, bÄda med teleskopfunktion och flexibelt stÀllbar arm. Armaturen kan placeras pÄ nattduksbordet och har Luxos stilrena drag dÀr formen följer funktionen med dekorativa detaljer.Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sÀngarmatur som har goda utsikter att bli den första SvanenmÀrkta belysningsarmaturen i Sverige..

KÀrnkraftverk Àr högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den hÀr komplexiteten kan smÄ olyckor fÄ katastrofala följder. NÀrvaron av komplexitet försÀmrar förmÄgan att förstÄ situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kÀrnkraftsdomÀnen krÀver ett agilt beteende för att hantera den höga nÀrvaron av komplexitet. Agilitet Àr förmÄgan hos en enhet att framgÄngsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förÀndrade omstÀndigheter. Syftet med arbetet Àr att utveckla ett mÀtverktyg för att identifiera indikatorer pÄ agilt beteende i stabsverksamhet inom kÀrnkraftsdomÀnen.

Modedieter Àr nÄgonting som kommer och gÄr i Sverige och den senaste populÀrdieten Àr 5:2-dieten. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien Àr baserad pÄ en tvÀrsnittsdesign och som metod har en enkÀtundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkÀten Àr 150 personer varav 121 Àr kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika lÀnge, alltifrÄn 3 veckor upp till mer Àn 6 mÄnader.

Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrÀtt och en ÀgarlÀgenhet. Arbetet Àr frÀmst en litteraturstudie dÀr information frÄn böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att fÄ en geografisk överblick om vart i Sverige som ÀgarlÀgenheter Àr till salu. TvÄ kvalitativa  intervjuer har gjorts, dels med en bankman frÄn LÀnsförsÀkringar Göteborg och BohuslÀn, dÀr han bland annat har berÀttat hur utlÄning för respektive boendeform gÄr till. I den andra intervjun har en fastighetsmÀklare intervjuats, som förmedlat bÄde ÀgarlÀgenheter och bostadsrÀtter.

För att minska avfallsmÀngderna och öka kÀllsorteringen har flera lÀnder samt kommuner i Sverige valt att övergÄ frÄn volymbaserad avfallstaxa till viktbaserad avfallstaxa. Göteborgs stad har successivt infört vikttaxa under Ären 2010-2013. Tidigare utvÀrderingar i Sverige hÀvdar att införandet av taxan har minskat restavfall med ca 20-31 procent. För att se om införandet har gett önskat resultat i Göteborg har vi kontrollerat för trender och andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka avfallsmÀngden. PÄ grund av att taxan införts vid olika tidpunkter för Göteborgs stadsdelar kan vi anvÀnda oss av paneldata och en ekonometrisk regression dÀr vi anvÀnder fixed effects.

Synen pÄ hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhÀllen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad Àn i mÄnga andra lÀnder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervÀrd handling Àn hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i Ätanke fokuserar uppsatsen pÄ vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte Àr med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstÄ varför olika sociala regler och normer rÄder i olika samhÀllen anvÀnds Howard Beckers klassiska stÀmplingsteori.