Då den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjänster eller andra former av inköp hamnar detta under benämningen offentlig upphandling. Den totala summan av offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor årligen. När en offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrågningsmaterial från upphandlaren genom vilket leverantörer får lämna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. När anbuden kommer in är det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som är det mest fördelaktiga, detta genom att väga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation från upphandlaren.

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv.

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

De senaste årtiondena har det blivit allt viktigare att korrelera och jämföra resultat från olika klimatarkiv, till exempel iskärnor, sediment, trädringar och speleothem, då det är av stor vikt att kunna sammanställa resultat från olika studier på en gemensam tidsskala med relativt högupplösning. Ett av de viktigaste verktygen för att det ska vara möjligt att göra exakta jämförelser av klimatarkiv från kvartärperioden kan vara tefrokronologi. Idag har fler än 125 tefrahorisonter med isländskt ursprung identifierats i den nordatlantiska regionen, men många av dessa har dock ännu inte identifierats utanför Island. I Sverige har det främst gjorts undersökningar i de västra och mellersta delarna av landet, men det har även gjorts ett par undersökningar i andra delar av landet också, så som norra och södra Sverige. Syftet med studien var att bestämma koncentrationer av tefra i Karinmossen, Gästrikland, som ligger i ett område där det inte har gjorts några tidigare studier av förekomst av tefra.

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys.

SammanfattningDebatten gällande hur den svenska våldtäktsbestämmelsen ska utformas har pågått under lång tid och är nu återigen uppe för diskussion. Vissa hävdar att tvångsrekvisitet i nu gällande våldtäktsbestämmelse måste ersättas med ett samtyckesrekvisit. Andra hävdar att bestämmelsen som den utformades efter reformen i juli år 2013 måste få tid att tillämpas innan det kan bli fråga om ytterligare en reformation.Förespråkare för ett införande av en samtyckesbaserad våldtäktsreglering menar att en sådan utformning av lagstiftningen skulle stärka offrets ställning. Regleringen skulle således förstärka skyddet för den personliga integriteten och självbestämmanderätten.  Förespråkare anser även att Sverige, genom att inte införa ett krav på samtycke, bryter mot Europakonventionen. Förespråkare anser att EU i den så kallade Bulgariendomen slagit fast att det är nödvändigt att sexuella gärningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstånd eller inte.Motståndare å andra sidan hävdar att en samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse skulle vara svårtillämpad och vansklig.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Nödvändigheten att, inom hälso- och sjukvården, välja mellan olika handlingsalternativ grundar sig i knappheten på resurser. I Sverige har läkemedelsutgifterna stigit lavinartat de senaste årtionden. Av denna anledning har debatten om fördelning aktualiserats. Med bakgrund av denna information, har jag gjort en undersökning av Läkemedelsförmåns-nämndens, LFN, arbete gällande subvention av olika läkemedel. Mitt syfte har varit att utröna om nämnden, för att öka rättvisan, kan göra andra avvägningar.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Bakgrund: Globaliseringen leder till att länder i allt högre utsträckning konkurrerar med varandra om uppmärksamhet, respekt och tillit från investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumärke utgör därför en viktig konkurrensfördel. Varumärkesprofilering och branding, är de sätt på vilka en organisation kommunicerar, särskiljer och symboliserar sig själva gentemot sina kunder/klienter. National Branding är samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding är, i dagens globaliserade värld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan länder för att erhålla uppmärksamhet av världen och dess tillgångar.