Sambandet mellan samhÀllsutvecklingen och de vÀxande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att fÄ en allt mer framskjuten roll pÄ den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvÀndningen stÄr för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnÄ en hÄllbar situation för energianvÀndandet. För att se hur arbetet mot en hÄllbar energianvÀndning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige gÄr mot en mer hÄllbar energianvÀndning med hjÀlp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats pÄ grundlÀggande miljöekonomiska resonemang.

Ungdomsarbetslösheten har ökat pÄ mÄnga hÄll i Europa som en konsekvens av lÄgkonjunkturen och i januari 2010 lÄg den i Sverige pÄ 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jÀmförelsevis lÄg och Är 2009 lÄg siffran pÄ 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har pÄ arbetslösa ungdomar. En enkÀtundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i Äldrarna 15 till 24 Är i Sverige och Schweiz. EnkÀten baserades pÄ locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt vÀlbefinnande och ungdomarnas syn pÄ framtiden och pÄ livet som helhet utvÀrderades ocksÄ.

Jordbruket stÄr inför en rad utmaningar ? bÄde i Sverige och globalt. NÄgra av de viktigaste Àr att minska utslÀppen av vÀxthusgaser och förhindra kvÀvelÀckage. Genom att odla baljvÀxter som fixerar sitt eget kvÀve minskas behovet av gödsling med syntetiskt kvÀve och dÀrmed ocksÄ risken för övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Om en fÄnggröda anvÀnds efter baljvÀxten minimeras risken för urlakning ytterligare.

Under de senaste tio Ären har antalet hÀstsportsevenemang ökat drastiskt, bÄde internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hÀstsportsevenemang visar pÄ ett ökat intresse för hÀstsport och hÀstar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av hÀst. Vetenskaplig litteratur inom Àmnet Àr knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mÀtningar för att uppmÀta stress under transport. För att fÄ en uppfattning om hur marktransporter av hÀst gÄr till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkÀtstudie. EnkÀten lÄg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.

I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har Àven undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mÀnskliga rÀttigheter. För att fÄ en ökad förstÄelse om lÀnder kan förbjuda niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hÀmtat frÄn databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll frÄn riksdagens hemsida. Jag har Àven lÀst litteratur om islam för att fÄ en djupare förstÄelse för hur religionen ser ut.

Minken (Mustela vison) Àr en relativt ny svensk art som sÀgs hÀrstamma frÄn rymning/utslÀpp frÄn minkfarmer under det senaste Ärhundradet. Arten Àr en toppkonsument i nÀringskedjan och har visat sig vara mycket kÀnslig för olika miljöföroreningar. Effekter pÄ reproduktionen har setts vid utfodring med PCB-kontaminerad fisk samt i varierande grad i samband med exponering av andra miljögifter. Minken har Àven föreslagits som en lÀmplig art nÀr man övervakar miljöföroreningstrender. Kryptorkism Àr en av utvecklingsrubbningarna som Àr relativt vanligt förekommande pÄ minkfarmer och som ocksÄ hittats hos vilda minkar.

Jordens klimat Àr under förÀndring. Till Är 2100 förvÀntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror pÄ att vÄra vintrar kommer att bli mycket mildare. FörutsÀttningarna för framtidens trÀd kommer inte att vara densamma som idag vilket krÀver insikten om att traditionella trÀdval och gamla vanor behöver brytas dÄ bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag Àr förskonade ifrÄn kan drabba vÄra gatutrÀd. I Sverige har vi idag lÄg artrikedom bland vÄra gatutrÀd jÀmfört med mÄnga andra europeiska lÀnder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas trÀd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebÀr varmare somrar, fler och intensivare vÀrmeböljor samt förÀndringar i nederbörd att dagens gatutrÀd kan dö i brist pÄ klimatanpassning. En gatumiljö stÀller sÀrskilda krav pÄ trÀden sÄsom torktÄlighet, salttÄlighet, motstÄndskraft mot utslÀpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvÀrde. Med klimatförÀndringarna i Ätanke bör framtidens val av trÀdarter klara av varmare temperaturer och extremare vÀder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lÀmpa sig för de nya förhÄllandena.

Syftet med studien Àr att göra en komparation mellan tvÄ lÀnders, Sverige och Japans, syn pÄ lek och lÀrande genom frÄgestÀllningen; Hur skildras lek och lÀrande i lÀroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lÀrande utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv?.Bakgrunden till undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagogerna i de olika lÀnderna arbetar med lek och lÀrande och hur de arbetar med den fysiska miljön och lÀroplanen för att fÄ in de tvÄ begreppen, dÄ detta Àr relevant för vÄr kommande yrkesroll.Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att synen pÄ lek och lÀrande var ganska liksinnad, dÄ bÄda lÀnderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden Àr den fysiska miljön; dÀr utformningen i den japanska förskolan pÄminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. BÄda lÀnderna utgÄr efter en lÀroplan men dÀr den svenska förskolan anvÀnde lÀroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan anvÀnder den mer lÄngsiktigt och inte lika aktivt..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och utifrÄn teorin och debatten i framförallt Sverige, men Àven England och Danmark, analysera och förklara hur smÄföretagen och revisorerna ser pÄ ett avskaffande av revisionsplikten. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, dÀr empirin har samlats in genom fem personliga intervjuer. Teoretiska perspektiv: Studien baseras pÄ Mobergs (2003) syn pÄ revisorn och debatten kring revisionspliktens avskaffande i Sverige och till viss del i Danmark och England. Empiri: Empirin bestÄr av fem personliga intervjuer; tre med företrÀdare för smÄbolag och tvÄ med auktoriserade revisorer. Slutsatser: Företagen i undersökningen var negativa till ett avskaffade, medan revisorerna hade delade meningar.

Min uppsats handlar om ordförstÄelse och Àr en studie i klarsprÄkets tecken: Hur mycket förstÄr en person med svenska som andrasprÄk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trÀdde sprÄklagen i kraft, vilket betyder att de sprÄkpolitiska mÄlen frÄn 2005 Àr lagfÀsta. Svenska Àr nu huvudsprÄk och ska kunna anvÀndas inom alla samhÀllsomrÄden. Men hur fungerar den sprÄkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstÄs i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmÄl endast förstÄr drygt hÀlften av orden i juridiska texter, hur stor Àr dÄ ordförstÄelsen hos personer med svenska som andrasprÄk? Syftet med denna uppsats Àr att studera hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar myndigheters texter.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

A1202I och med globaliseringen tillbringar allt fler mÀnniskor sina liv utomlands genom att arbeta pÄ multinationella företag runt om i vÀrlden. Detta har medfört att utlandsstationering blivit allt vanligare förekommande. Denna trend har Àven visat sig pÄ lÀkemedelsföretaget Novartis Sverige AB. Personalchefen pÄ företaget har uttalat en önskan om att belysa hur de utlandsstationerade upplever den kulturella integrationen och vilka svÄrigheter den medför. UtifrÄn detta har vi Ätagit oss uppdraget att belysa de utlandsstationerades situation.

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för sÄvÀl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma rÄd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och dÀrmed erbjuda tjÀnster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige anvÀnds istÀllet begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgÄngsfaktorer identifieras, dvs. omrÄden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.

I Sverige kan individer antingen bedömas begrÀnsat eller obegrÀnsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller vÀsentligt anknuten fö- religger obegrÀnsad skattskyldighet och svensk beskattningsrÀtt för samtliga in- komster. IL rÀknar upp olika grunder pÄ vilka individen kan bedömas vÀsent- ligt anknuten pÄ. Antalet rÀttsfall pÄ omrÄdet pÄvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmÀtts större uppmÀrksamhet och betydelse Àn övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillrÀckligt starka att ensamma medföra vÀsentlig anknytning.