Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismÀstardistrikt under vÄren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete Àr att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gÀllande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhÀmtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Syftet med vÄr studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utlÀndsk bakgrund i svenska som andra sprÄk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville Àven se i vilken utstrÀckning modersmÄlet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de tvÄ kommunerna. VÄr studie visar att pedagogerna i de tvÄ kommunerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling efter bÀsta förmÄga, men de saknar utbildning inom svenska som andrasprÄk. Vi har vidare kunnat se att modersmÄlsundervisning och undervisning i svenska som andra sprÄk förekom i mycket liten grad..

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingÄtt med andra lÀnder.TioÄrsregeln omfattar fysiska personer som Àr begrÀnsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebÀr att begrÀnsat skattskyldiga personer Àr skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar under en tioÄrsperiod efter utflyttningen frÄn Sverige. Syftet med regeln Àr att undvika skatteflykt. TioÄrsregeln har genomgÄtt en del förÀndringar sen den infördes pÄ 1980-talet, dÄ det upptÀcktes att fysiska personer kunde kringgÄ regeln och undkomma beskattning. Den senaste Àndringen tillkom Är 2008 och regeln omfattar idag Àven utlÀndska delÀgarrÀtter som förvÀrvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillÀmpa tioÄrsregeln, utan komplikationer, krÀvs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillÀmpningen av regeln.

Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.

Den hÀr uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspÄverkan. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skÀrpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, dÄ Sverige trÀdde in i EG.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och hÀndelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna dÄ de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemlÀnder. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer frÄn olika delar av vÀrlden och som alla har gÄtt pÄ IVIK. Studien visar att sprÄket Àr en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra mÀnniskor, vilket Àr en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter Àr dÀrefter den faktor som avgör hur vÀl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjÀlp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kontinuitet och förÀndring i hollÀndares identitet(er) nÀr de flyttar till Sverige. Teorier kring identitet och förÀndring/förhandling appliceras pÄ empiri som framkommer ur intervjuer med fyra hollÀndska informanter som har emigrerat till Sverige. Resultatet visar att identitet Àr nÄgot som informanterna anser vara relativt konstant under livets gÄng vad gÀller personlighet, karaktÀrsdrag och nationalitet. Dock Àr de överens om att identitetsförÀndringar sker beroende pÄ Älder och nya livsroller som exempelvis nÀr man blir företagare eller förÀlder. HollÀndare och svenskar tycks vara sÄ lika vad gÀller utseende att myndigheter tror att Àven sociala, ekonomiska och politiska system liknar de svenska systemen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historielÀroböcker och hur dessa skillnader kan tÀnkas pÄverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra vÀrldskriget och den amerikanska insatsen under det andra vÀrldskriget. HistorielÀroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att anvÀnda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan pÄverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrÄn perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur.

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hÀlften av 1900-talet pÄ grund av krig. Mitt syfte Àr att undersöka hur klass gör sig gÀllande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förÀndrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag Àven om den klassresa som mina informanter gör, dÄ de lÀmnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhÀllet. Det Àr en undersökning som utgÄr frÄn ett kulturhistoriskt perspektiv, dÀr sociologen Pierre Bourdieu och hans syn pÄ klass har varit den frÀmsta inspirationskÀllan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital dÄ de anlÀnder till Sverige.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

I denna uppsats studeras Sveriges sysselsÀttningstillvÀxt i ett jÀmförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsÀttningstillvÀxt som finns mellan OECDlÀnder 1979-2003 undersöks. Viktigast Àr tillvÀxten i befolkning i arbetsför Älder följt av landets konjunkturlÀge. För lÀnder med i övrigt liknande förutsÀttning Àr institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan lÀnder.Sverige har haft en i jÀmförelse mycket svag sysselsÀttningstillvÀxt 1979-2003. Detta tycks inte bero pÄ att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak pÄ andra landspecifika egenskaper.