Sökresultat:
16297 Uppsatser om Sverige; minimilön - Sida 64 av 1087
Folkbiblioteken, upphovsmÀnnen - den nya upphovsrÀtten
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
En tesaur för Àmnet osteologi
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
UngdomsvÄldets utveckling i de tre storstadslÀnen : En statistisk jÀmförelse av ungdomsvÄldets utveckling, nivÄ och trend i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn, samt Sverige i sin helhet mellan Ären 1995 och 2008
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn befintlig officiell kriminalstatistik, sjÀlvdeklarationsundersökningen i Ärskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhÄllanden och BrÄ:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jÀmföra ungdomsvÄldets utveckling i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008 och sedan jÀmföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data Àmnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrÄn tidigare forskning i Àmnet, sambandet mellan alkohol och vÄld och urbaniseringens inverkan pÄ, och samband med vÄldsbrott.De frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara Àr följande:- Hur har ungdomsvÄldet utvecklats i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008?- Hur ser denna utveckling ut i förhÄllande till statistiken gÀllande Sveriges riksnivÄ under samma period?- Vilka skillnader eller likheter gÄr att finna dels mellan de tre lÀnen och dels mellan lÀnen och hela Sverige under nÀmnda period?Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte pÄ nÄgon ökning av antal vÄldsbrott som begÄs av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för vÄld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gÀller för samtliga lÀn och Àven för hela Sverige.
Eritreanska kvinnliga ex-soldaters reaktioner pÄ krisgsupplevelser och tiden efter kriget i nya landet
Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har pÄverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda pÄ om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet Àr olika beroende pÄ vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om hur kvinnorna förhÄller sig till egna psykiska reaktionen pÄ krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.
Med bibeln i den ena handen och den romska kulturen i den andra : en studie om romerna i pingstkyrkan
Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.
?Du Àr sÄ gott som svensk? Om att vÀxa upp med flera sprÄk i Sverige pÄ 1970-1980 talet
Svenska som andrasprÄkHandledare: Julia PretinceExaminator: Lena Rogström.
Den osynlige patienten
Inledning: Patientperspektivet som försvann. Den 1 januari 2011 fÄr Sverige en ny patientsÀkerhetslag. Varje Är skadas 105 000 personer i den svenska vÄrden. 3000 personer dör som följd av vÄrdskadan -.
En evidensstudie. Finns evidens för de metoder som anvÀnds av specialpedagoger pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen?
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.
ĂgarlĂ€genheter : en studie av upplĂ„telseformens aktuella situation pĂ„ bostadsmarknaden
I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lÀgenheter i flerbostadshus med ÀganderÀtt i Sverige. Förhoppningarna var stora frÄn politikernas sida dÄ de förvÀntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lÀgenheter per Är efter att de nya reglerna trÀdde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt tvÄ Är har det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns nÄgon marknad för ÀgarlÀgenheter idag. Det Àr dÀrför mÄnga som inte kÀnner till vad begreppet ÀgarlÀgenhet innebÀr.
Hur kommer de nya skatteavtalen att pÄverka CFC-lagstiftningen?
Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.
National Branding - Sverige som varumÀrke
Bakgrund: Globaliseringen leder till att lÀnder i allt högre utstrÀckning konkurrerar med varandra om uppmÀrksamhet, respekt och tillit frÄn investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumÀrke utgör dÀrför en viktig konkurrensfördel. VarumÀrkesprofilering och branding, Àr de sÀtt pÄ vilka en organisation kommunicerar, sÀrskiljer och symboliserar sig sjÀlva gentemot sina kunder/klienter. National Branding Àr samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding Àr, i dagens globaliserade vÀrld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan lÀnder för att erhÄlla uppmÀrksamhet av vÀrlden och dess tillgÄngar.
En utredning av förvaltningsmyndigheter och deras handlÀggning
De svenska förvaltningsmyndigheterna finns över hela Sverige och kan vara ansvariga för en rad olika arbetsomrÄden. De statliga förvaltningsmyndigheterna ska sköta den offentliga förvaltningen. Förvaltningsmyndigheterna ska pÄ ett sjÀlvstÀndigt sÀtt, och under eget ansvar, genomföra handlÀggningen i de Àrenden de Àr ansvariga för. En av de mest centrala principerna för svenska myndigheter, Àr den som kallas för offentlighetsprincipen. Förvaltningslagen har som mÄl att frÀmja rÀttssÀkerheten genom att garantera en snabb och effektiv handlÀggning vid förvaltningsmyndigheter i myndighetsutövning mot enskilda individer.
En jÀmförelse av kursplanerna i biologi Sverige och Kenya
Skolans styrning genom anvÀndande av lÀroplaner och kursplaner kan skilja mellan tvÄ olika lÀnder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni Ànnu under utveckling inom Àmnet biologi Àr vad detta arbete Àr tÀnk att behandla. För att kunna utföra en bra jÀmförelse mellan de tvÄ kursplanerna har jag valt att studera lÀroplansteori. LÀroplansteori formulerar hur innehÄll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mÄl och hur innehÄllet organiseras. Teorierna visar hur samhÀllets struktur pÄverkar skolans utformning och styrningsmetoder.
"Jag har inte haft tid!" : En studie om bortförklaringar pÄ instrumentallektionen.
I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..
Att hitta balansen mellan ideellt och kommersiellt : En studie av fyra ideella oranisationers syn pÄ varumÀrkesbyggande
Denna uppsats syftar till att undersöka synen pÄ varumÀrkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta sÄ har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet pÄ de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumÀrkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier Àr relevanta och i sÄdana fall applicerbara pÄ ideella organisationer. I studien undersöks Àven om ideella organisationers syfte pÄverkar deras varumÀrkesarbete.Genom den undersökning som gjorts kan man urskilja att valda ideella organisationers varumÀrkesarbete skiljer sig markant frÄn teorier för kommersiella företag. Detta gör det svÄrt att applicera generella teorier pÄ ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utstrÀckning inte gÄr att pÄverka. De intervjuade organisationernas syfte pÄverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumÀrkesarbetet.