Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har Ă€ldre invandrare sĂ€mre förutsĂ€ttningar Ă€n svenskar nĂ€r det gĂ€ller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till Ă€ldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rden; det handlar om Ă€ldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsĂ€tter ett nytt, öppet förhĂ„llningssĂ€tt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anstĂ€llning av anhöriga och ökade kunskaper, förstĂ„else och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvĂ€rkulturellt innehĂ„ll och utgĂ„ngspunkt frĂ„n sĂ„vĂ€l anhöriga som Ă€ldreomsorgens personal. DĂ„ kan Ă€ldre invandrare integreras i Ă€ldreomsorgenmed möjlighet till lĂ€rande och social delaktighet för bĂ€ttre ömsesidig förstĂ„else,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen Ă€ldre mĂ€nniskor ökar i Sverige och bland de Ă€ldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har Ă„ldrats hĂ€r kommer förr eller senare i kontakt med Ă€ldreomsorgen. SjĂ€lva Ă„ldrandet skapar funderingar och oro hos de Ă€ldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska sprĂ„ket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rdssystemet, speciellt Ă€ldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte Ă€r att undersöka de ansvarigas och tjĂ€nstemĂ€nnens syn pĂ„ Ă€ldre invandrare inom Ă€ldreomsorgen.Metod:Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjĂ€nstemĂ€n) inom Ă€ldreomsorgen med öppna frĂ„gor och tydligt fokus pĂ„ möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det Ă€r svĂ„rt att nĂ„ Ă€ldre invandrare och Ă€ldre frĂ„n Norden innefattas inte i praktiken i begreppet Ă€ldre invandrare och att det finns svĂ„righeter nĂ€r det gĂ€ller kulturellaskillnader och sprĂ„k i bemötandet av Ă€ldre invandrare och inom Ă€ldreomsorgens verksamhet.

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur 14 femÄringar uttrycker hur det Àr att vara vuxen. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. IntervjufrÄgorna har varit öppna och kompletterats med följdfrÄgor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist pÄ vuxnas lyhördhet, bestÀmmande, trygghet och barn och vuxna som Ätskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar Àr det vuxna som bestÀmmer.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 Ă„ren och som avser den sociala snedrekryteringen. ÄndamĂ„let med denna typ av undersökning Ă€r att se om, och i sĂ„ fall vilken effekt den sociala snedrekryteringen har haft nĂ€r det gĂ€ller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som Ă€r folkbokförda i Sverige samt de som Ă€r födda hĂ€r men som har bĂ„da förĂ€ldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmĂ€n faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har intrĂ€ffat nĂ„gon förĂ€ndring under det senaste decenniet Ă€ven i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgĂ„r att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio Ă„ren.

Syfte med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen hur personer med utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till Sverige i vuxen Älder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs Àr svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ. I den insamlade materialet ingÄr tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton Är.

Specialarbete, SSA 136 15 hp Ämne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: 2015 Handledare: Julia Prentice.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.