Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka profiler av samsjuklighet mellan depressiva symtom och olika undergrupper av social Ängest hos unga vuxna (20-24 Är) samt dess samband med livstillfredsstÀllelse och upplevd social funktionsnedsÀttning inom yrkesliv/studier respektive sociala aktiviteter. Data har inhÀmtats via sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten analyserades genom en klusteranalys. TvÄ profiler med samsjuklighet mellan undergrupper av social Ängest och depressiva symtom framkom. Denna samsjuklighet verkar vara relaterad till bÄde en lÀgre grad av upplevd livstillfredsstÀllelse samt till funktionsnedsÀttning inom tvÄ domÀner, yrkesliv/studier och sociala aktiviteter..

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras pÄ f-6 skolan "Lillskolan"..

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och kategorierna; vikten av att kartlÀgga behov inför förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, att frÀmja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvÀgagÄngssÀtt vid förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel, omgivningens betydelse för anvÀndandet av kognitiva hjÀlpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjÀlpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt vid kartlÀggning av behov och förskrivning av hjÀlpmedel.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhÄllande till att gÄ frÄn att vara unga killar till att bli vuxna mÀn. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhÄller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas sÄ vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framtrÀdande, sÄvÀl i förhÄllande till tjejer som med sina kompisgÀng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, sÄvÀl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rÀtt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). JÀmförelser gjordes Àven mellan kön och Äldrar. Urvalet gjordes frÄn medlemmar i GÀvleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnorn 30, mÀn n 26) med ett Äldersspann mellan 19-76. AnvÀnd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mÀtinstrumentet Ryff?s Psychological Well being Scale.

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with theloss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitativemethod using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman?s coping theoryand Folkman?s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers?experiences were very individual.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares attityder till lÀromedel, lÀroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lÀrares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i anvÀndandet av dessa lÀromedelsformer. Vi anvÀnde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar pÄ detta inom svenskundervisningen med lÀrare i Ärskurs 5 i tvÄ olika kommuner. VÄra resultat visar att samtliga lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda IKT i sin undervisning och att samma lÀrare ocksÄ till stor del anvÀnder lÀroböcker som en utgÄngspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig ocksÄ finnas skillnader mellan de tvÄ undersökta kommunerna i frÄgan om huruvida de anvÀnde IKT eller lÀroböcker i undervisningen.

Idén till detta examensarbete vÀcktes nÀr jag gjorde en praktikperiod pÄ Falkenbergs introduktionsenhet för invandrare. DÄ kom jag ocksÄ i kontakt med sfi (svenska för invandrare) för första gÄngen och det Àr ocksÄ den verksamheten som denna studie handlar om. Som syfte har jag valt att belysa det förhÄllningssÀtt som ligger till grund för undervisningen i sfi, samt se nÀrmare pÄ vilka problem och möjligheter som finns inom utbildningen. För att ta del av verksamheten intervjuade jag en grupp lÀrare som arbetar pÄ sfi i Falkenberg. Det Àr utifrÄn deras synvinkel som jag sedan valt att titta nÀrmare pÄ hur arbetssituationen ser ut, hur undervisningen bedrivs idag samt vad lÀrarna tycker om de nya lagförslag som lagts fram och som Àr tÀnkt att förÀndra sfi-verksamheten till det bÀttre. Min studie inleds med en kortare sammanfattning av sfi och dess historia fram till idag och jag beskriver ocksÄ de nya lagförslagen och grunden till dessa.

En upplevelse av att det finns begrÀnsade kunskaper kring vuxna individers vÀg att lÀra utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av förelÀsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lÀrande, det vill sÀga ett ytligt lÀrande dÀrindividen saknar förstÄelse för kunskapen. Pedagogik Àr ett begrepp som överlag i storutstrÀckning anvÀnds nÀr lÀrande Àr mÄlet oavsett vem som ska lÀra sig nÄgot. KursupplÀgg avpedagogisk karaktÀr vÀnder sig frÀmst till barn och kan anses olÀmplig nÀr vuxna individerska lÀra sig. Andragogik Àr begreppet för vuxenlÀrande, vilken bygger pÄ kunskapen om attvuxna Àr sjÀlvstyrande individer och behöver dÀrför sjÀlva ta steget till att lÀra sig nÄgot nytt.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. FrÄgestÀllningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 Ären? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av hÀst i förhÄllande till olyckor relaterade till fall frÄn hÀst?Vilka typer av skador Àr mest förekommande?Vilka typer av olyckor Àr beroende pÄ Älder, kön och ridvana?MetodStudien genomfördes kvantitativt med enkÀter som delades ut till vuxna pÄ tre olika ridskolor i Stockholms lÀn. 100 enkÀter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.ResultatResultatet i denna studie visar pÄ att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna intrÀffar dÄ ryttaren ramlar av och de skador som Àr vanligast Àr hjÀrnskakning och mindre frakturer pÄ revben och fingrar.

Psykisk ohÀlsa Àr ett problem i vÄrt samhÀlle som vÀxer. Det har visat sig att allt fler rapporterats mÄ sÀmre pÄ senare Är i olika sammanhang samt att det har skett en ökning frÀmst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en Àndrad tillit till behandling av psykisk ohÀlsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom Àmnet. Studien syftar till att fÄ en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom Äldersintervallet 19-30 Är har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohÀlsa. Vid sammanstÀllningen av undersökningen visas bland annat resultat pÄ att psykoterapierna skattades högre Àn farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre Àn mÀnnen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

BemötandefrÄgorna fÄr allt viktigare betydelse i dagens polisarbete. Detta gÀller i möten med sÄvÀl vuxna personer som barn. En bra kommunikation mellan barn och vuxna kan ha en avgörande roll i en brottsutredning. Med denna rapport vill vi belysa vikten av ett bra förhör med barn, hur ett barnförhör skiljer sig frÄn ett förhör med en vuxen person, och varför det skiljer sig. Vi studerar faktorer som pÄverkar barnet i samband med ett förhör och i hur stor utstrÀckning barnets Älder och utveckling inverkar pÄ förmÄgan att minnas.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förstÄelse utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhÀlle pÄverkar Ätta unga vuxnas identitet. Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund och vÀnder sig till lÀsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 Är.