De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa om, och i sÄ fall hur, invandrarbarn uppvÀxta i Sverige med rötter i muslimska lÀnder, pÄverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrÄn detta. FrÄgorna jag valt för att uppnÄ syftet Àr: Vad innebÀr det för invandrarbarn med rötter i muslimska lÀnder att vÀxa upp i det svenska samhÀllet? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhÄllande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan pÄ bÀsta sÀtt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som belyser problemstÀllningen. Resultatet i denna studie pÄvisar att det förkommer speciella problem baserade pÄ den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet pÄverkas av detta.

The purpose of this study is to investigate whether an increasing amount of elderly immigrants will set new demands upon the public eldercare. The focus is on the officials whithin the public care of elderly in VÀstra Götaland district, and their experiences. A second purpose of this study is to add the experiences of the officials to former research treating the topic of elderly immigrants and their experiences of the public eldercare in Sweden.The survey has been carried out through interviewing all together seven officials working within the public care of elder in varying districts of VÀstra Götaland. The interviews have later been summoned under four different themes such as, ?Culture, customs and tradition?, ?Interaction and communication?, ?Information? and ?The future of the public eldercare?.The study indicates that our result based on the interviews, is in several references corresponding to former research on the topic.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som tar emot ett större antal flyktingar varje Är frÄn olika delar av vÀrlden. En stor del av den forskning som berör hur unga invandrare integreras in i ett nytt samhÀlle behandlar eventuell problematik, dvs. det handlar i hög utstrÀckning om de svÄrigheter dessa nyanlÀnda svenskar kan stöta pÄ i och med integrationsprocessen. I denna studie lÀggs dock fokus pÄ de positiva aspekterna av integration genom att undersöka hur en grupp, primÀrt riktad mot invandrartjejer, pÄverkar utvecklingen av gruppmedlemmarnas identitet. Gruppen som berörs i denna studie fungerade som en mötesplats för första generationens invandrartjejer dÀr de kunde umgÄs, lÀra sig sprÄket och göra olika aktiviteter ihop.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits bÄde utifrÄn sin yttre och inre form. I traditionen stÄr theosis, mÀnniskans gudomliggörelse, i centrum bÄde liturgiskt, i lÀra och i praxis. Fakta frÄn litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

ABSTRAKT En förestÀllning om vad identitet, tillhörighet och religion för mÄnga ungdomar i dagens mÄngkulturella svenska samhÀlle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi hÀrigenom ville ta reda pÄ mer om hur identitetsförÀndring kan te sig i samband med migration. VÄra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frÄgor. Dels för att detta Àmne ligger oss nÀra personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen Àr likadant hos andra ungdomar eller inte? VÄra informanters sjÀlvbild Àr beroende av bÄde det förgÄngna och det framtida. Det förgÄngna inkluderar deras hÀrkomst, vÀrderingar samt deras kulturella tillhörighet frÄn ursprungslandet.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektiva upplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor i det svenska samhÀllet utifrÄn nÄgra berÀttande kvinnors perspektiv. Avsikten var att gÄ bortom de rÄdande stereotypa förestÀllningarna och i stÀllet synliggöra kvinnorna genom deras egna historier och anstrÀngningar att skapa ett nytt och normalt liv i Sverige. Jag intervjuade nÄgra bosniska kvinnor, krigsflyktingar som kom till Sverige för ungefÀr tio Är sedan. De intervjuade kvinnorna Àr över 40 Är gamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lÄgstadieÄldern (d.v.s. 7-9 Äringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benÀmner vi uppfattningar och förestÀllningar om en annan grupp som stör personens kritiska tÀnkande. Personer med invandrarbakgrund benÀmns som en person som Àr född utanför norden och skiljer sig frÄn den svenska normen utseendemÀssigt. Vi har ocksÄ jÀmfört tvÄ klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade nÄgon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna.

Social exclusion is a problem in today?s society that we feel public libraries can help resolve since they are based on the idea of equality and openness. The purpose of this essay is to examine how public librarians think and reason about the concept ?integration? as well as what role public libraries can play in immigrants? integration process. With Jose Alberto Diaz? theory on the integration process, and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local library profile as theoretical framework, we analyzed the responses from two qualitative interviews in small groups of 2-3 librarians from two different public libraries.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

A mapping process is ongoing in Sweden concerning a phenomenon known as ?honour related violence?. The explanations of ?honour related violence? often focus on culture and ethnicity, thus establishing differences between the majority society and offenders and victims. Given that some scholars critique mapping for focusing on predetermined objects, my aim is to study discursive conditions for abused girls, who are constructed as being from within ethnic minorities, in relation to their contact with the Swedish welfare system.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers förestÀllningar om SFI-undervisningen med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens roll och undervisningsmetoder utifrÄn de erfarenheter de bÀr med sig frÄn skolan i hemlandet. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har informanterna till lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehÄll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande pÄ SFI? För att utreda dessa frÄgor har jag anvÀnt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.UtmÀrkande för studien Àr att grammatik anses som det viktigaste momentet i spÄkundervisningen enligt informanterna, vilka frÄn skolan i Tjetjenien Àr vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritÀra pedagoger och dÀr goda studieresultat Àr viktiga. HÀr i Sverige möts de av "snÀlla" lÀrare som beaktar faktorer som kan pÄverka deras inlÀrning. Informanterna kÀnner sig tudelade i sin instÀllning till de olika skolsystemen.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lÀtt fastnar i olika sekter ochjag har valt att besvara nÄgra frÄgor i Àmnet: 1. Vilka olika metoder anvÀnder sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i sekterna? 2. Vilka Àr sekternas huvudsakliga mÄlgrupper?  3.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.