FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Det Àr mÄnga elever i vÄr skola som förknippar svenskundervisningen med trÄkiga grammatiklektioner. Mitt syfte Àr att i detta arbete söka svar pÄ bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förÀndrat instÀllningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som trÄkigt och nÄgot nödvÀndigt ont? Min undersökning bygger pÄ en enkÀtundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett nÄgon förÀndring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers instÀllning till grammatik..

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlÀnda invandrare har brister. VÄr granskning visar att systemet Àr krÄngligt och kontrollen Àr dÄlig. Dessutom omfattas inte en mÀngd behövande mÀnniskor av reformen..

Problemformulering: Eftersom gruppen Àldre invandrare Àr en vÀxande grupp i vÄrt samhÀlle, och mÄnga kommer frÄn krigsdrabbade omrÄdena och dÀrmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det bÄde intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjÀnstpersonalen. Syfte med denna undersökning Àr att studera hur Àldre som inte behÀrskar det svenska sprÄket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvÄrigheter pÄverkar den dagliga omvÄrdnaden. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om de Àldres tidigare livserfarenheter har pÄverkat deras förutsÀttningar att lÀra sig det nya sprÄket. Metod: Metoden i denna studie bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter Àr kvinnor.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstÄs via kurslitteratur pÄ en förskollÀrarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar omrÄdet mÄngkultur. Detta för att undersöka en i förskolans lÀroplan uttryckt spÀnning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen Àr frÄn ett lÀrarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten Àr att synliggöra normer som framtrÀder i kurslitteraturen och dÄ Àven vad som kan anses som avvikande frÄn denna norm.

Sammanfattning Jag har undersökt pÄ vilket sÀtt livsfrÄgor gestaltas i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Det har jag gjort genom att försöka besvara följande tre frÄgor: ?Hur stor plats har livsfrÄgorna i svenskundervisningen??, ?Hur aktualiseras de?? och ?Hur behandlas de??. Jag har samlat in och tolkat ett mycket begrÀnsat material: fem observationer av lektioner, intervjuer med tre lÀrare och enkÀter i tre klasser motsvarande sextio elever. Mina slutsatser bör dÀrför ses som en grov skiss snarare Àn ett fotografi av verkligheten.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna lÀser svenska som andrasprÄk B pÄ Komvux. Syftet Àr att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt hÄller dem tillbaka frÄn högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de lÀser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner Àr i paritet med kvinnornas önskemÄl och förvÀntningar pÄ undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga och analysera svenska kvÀllstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte ocksÄ svar pÄ hur journalister förhÄller sig till begrepp sÄ som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhÄllande till ?etniskt svenska?. För att nÄ önskat resultat har vi anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som strÀcker sig lÀngre Àn en analys av bara texten, hÀr sÀtts texten in i en samhÀllelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, tvÄ ledande aktörer pÄ den svenska kvÀllstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vÄr studie anvÀnde vi oss av databasen Mediearkivet.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att försöka förstÄ vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva. LikasÄ att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger dÀr identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra Ät dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till lÀs- och skrivsvÄrigheter och i vilken utstrÀckning tolkar man i sÄ fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omstÀndighet? Resultatet visar att det Àr av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av sÀrskilt stöd men ocksÄ att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle.

Syftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ hur film kan anvÀndas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur resonerar nÄgra lÀrare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlÀrningspotential ser lÀrarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lÀrare och tvÄ elever har gjorts. Dessa har spelats in pÄ diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn undersökningens frÄgestÀllningar.

UtifrÄn kategorierna etnicitet, genus, skola och sprÄk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, Ätta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andrasprÄk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser pÄ sin flersprÄkighet, vilken instÀllning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhÄllande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i Ärskurs ett, men Àr uppdelade i tvÄ grupper vilka skiljer sig Ät vad gÀller instÀllning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat Àr inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekrÀftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") Àr viktig för tjejerna, och att den blir möjlig frÀmst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och BiskopsgÄrden, vilka Àr sÄ kallade ?multietniska? förortsomrÄden i Göteborg.