Sökresultat:
1152 Uppsatser om Svenskt teckensprćk - Sida 39 av 77
Legitimitet inom ett COIN-perspektiv
Uppsatsens problemstÀllning utgÄr frÄn en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gÀllande doktriner för svenska förband i utlandstjÀnst. Uppsatsen har ansatsen att visa pÄ en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. JÀmförande underlag och Àven analysverktyg utgÄr frÄn ett brett urval inom forskning om upprorsbekÀmpning och Àven amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgÄr frÄn att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekÀmpning och Àven för den anvÀnda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjÀlp av tre frÄgestÀllningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten Ät vad? Resultatet visar pÄ att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn pÄ begreppet legitimitet och kopplar det till sÄvÀl sig sjÀlva som statsmakten i vÀrdlandet och detta bÄde mot befolkningen i hemlandet och ocksÄ i operationsomrÄdet.
Ungdomars lÀsvanor/Reading Habits among High School Students : A Study of Reading, Focusing on Gender, Class and Ethnicity
Denna uppsats baseras pÄ en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i lÀsvanor och attityder till lÀsning nÀr det gÀller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor Àr mer positivt instÀllda till lÀsning Àn vad pojkar Àr och de lÀser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att lÀsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma instÀllning.
Fördelning av kvarlÄtenskap vid arvsskifte : En analys av intergenerationella finansiella transfereringar
Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.
OsÀkerhet kring invandrare pÄ arbetsmarknaden - En uppföljning av ÄtgÀrden prova-pÄ-plats
Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.
OmvÀrldsanalys av Velours förutsÀttningar för en etablering i Stockholm
elour Àr ett svenskt modeföretag som produktutvecklar och sÀljer klÀder inom premiumsegmentet. VarumÀrket har funnits pÄ marknaden sedan 2005 och distribueras i hela vÀrlden. Företaget har tre egna flagshipstores som ligger i Göteborg, Amsterdam och Köpenhamn. De flesta svenska varumÀrken vÀljer att etablera sina första butiker i Stockholm, men Velour har Ànnu inte valt att öppna nÄgon butik i huvudstaden. Vi valde att se nÀrmare pÄ huruvida en nyetablering i Stockholm hade passat Velour.
Budgetering i smÄföretag: vilken pÄverkan har ledarstil och bransch?
En stor del av svenskt nÀringsliv utgörs av smÄföretag, men trots detta Àr informationen om budgetering i smÄföretag begrÀnsad. Syftet med denna studie var dÀrför att beskriva budgetering i smÄföretag samt att förklara hur ledarstil och bransch kan pÄverka denna. Dessutom undersöktes företagsledarnas upplevda trÀffsÀkerhet i budgeten. Studien var utförd genom fallstudier i sex smÄföretag. Till att börja med kontaktades 16 företagsledare för att besvara ett ledarskapstest och dÀrefter valdes sex ledare, med olika grad av uppgifts- och relationsorientering, ut för uppföljande intervjuer.
Spelar roll? : könsrollsuppfyllande och diskriminering bland homo- och bisexuella i svenskt arbetsliv
Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.
Hemma i Sverige - En kvalitativ studie om invandrares integrationsprocess i det nya landet
Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte Àr födda i Sverige, upplever att det Àr att leva i landet samt hur identiteten pÄverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar pÄ att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 Ärs tid sÄ har integrationen inte fungerat fullt sÄ bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vÄrt intresse kring Àmnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lÀmpliga? informanter dÄ dessa behÀrskat det svenska sprÄket samt haft ett annat ursprung Àn svenskt. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det Àr att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige pÄ sin egen identitet? - FörÀndras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstÄr för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vÄr datainsamling har vi anvÀnt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstÄ den intervjuades upplevelse av fenomenet.
Revisionsplikten
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en intressentmodell granska nyttan av revisionspliktenför samhÀllet samt nÀringslivet. Intressenterna blir i detta fall Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket och smÄ och medelstora företag. Hur smÄ och medelstora företag ser pÄrevisionsplikten kommer analyseras och alternativ till revisionsplikten kommer Àven attbehandlas.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar endast Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten ochnÀringslivet. FrÄn nÀringslivet vÀljs tvÄ företag som författaren vidare undersöker.Metod: Undersökningen riktar sig mot tvÄ intressentgrupper. Representanter frÄn dessaintressenter intervjuas i person.Teori: Teorier om revisionspliktens syfte och nytta hÀmtas frÄn sekundÀra kÀllor.
PL : Publikt ledarskap
Bakgrund: Företagsledare i dagens nÀringsliv blir alltmer synliga i sÄvÀl mediala sammanhang som i samhÀllsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-mÀn mer och mer blir rÄdgivande aktörer Ät företagsledarna. DÀrmed tycks ett nytt fenomen göra sig gÀllande i svenskt nÀringsliv, nÀmligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrÄn teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrÄn empiriska iakttagelser utvecklar ett sprÄk inom omrÄdet.
VÀgledning i ett mÄngkulturellt samhÀlle : En studie om hur individer med utlÀndsk bakgrund upplever vÀgledningen pÄ vuxenutbildningen
SamhÀllet blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvÀgledare kommer man varje dag i kontakt med mÀnniskor med olika bakgrunder. I vÄrt examensarbete var vÄrt syfte att fÄ ökad kunskap om vad individer med utlÀndsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvÀgledning pÄ vuxenutbildningen. Det centrala i vÄrt arbete var att fÄ ta del av respondenternas upplevelser för att vi och Àven andra skulle fÄ ökad kunskap om hur studie- och vÀgledning kan upplevas dÄ man inte Àr född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjÀlp av en kvalitativ metod.
NÀr kÀnslor inte fÄr vara avgörande : - en kvalitativ studie om ett svenskt företags rekryteringsstrategier
Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the recruitment process and its complexity. The study also aims to examine whether there are any problem areas with a recruitment process which is emotionally based and if so, how these can be resolved. Four issues have been presented, in regard to solving the study?s purpose and problem definition.Theoretical framework: The chapter begins by briefly illustrate the concept of employee turnover and the economic aspects a staff turnover can bring. Thereafter, the importance of a formal preparatory work for recruitment is presented.
Den dagliga ordningen : En diskursanalys av personals utsagor om ungdomar pÄ hem för vÄrd eller boende
Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.
Svenskt arbetssÀtt i Afghanistan : en jÀmförande studie mellan 2006/07 och 2009/10
Vilket arbetssÀtt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhÄllande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett nÄgon förÀndring i arbetssÀttet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förÀndring bero pÄ och kan man se nÄgon inriktning för framtiden? Genom en jÀmförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssÀtten minimum force och show of force vid tvÄ olika tidsperioder. Genom att analysera tvÄ tidsperioder kan man komma fram till om en förÀndring i arbetssÀtt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under Ären 2006/07 arbetade svenskarna i mÄngt och mycket efter metoden minimum force genom anvÀndandet av lÀtta fordon och smÄ patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssÀttet show of force upptÀckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem.
FrĂ„n grĂ„brungrönt till ökenfĂ€rgat Ăr svensk sĂ€kerhetspolitik realistisk? En teoriprövande fallstudie med svenskt fokus, om smĂ„ och medelstora staters ökade tendens att anvĂ€nda sig av militĂ€ra medel internationellt
Denna teoriprövande fallstudie försöker svara pÄ frÄgan om smÄ staters ökande militÀra internationella ambitioner, och villighet att ta militÀra risker Àr ett förvÀntat beteende utifrÄn ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen gÄr den svenska sÀkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivÄ och under undersökningens gÄng görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att dÀrefter ta en nÀrmare titt pÄ de motÄtgÀrder som EU- lÀnderna gemensamt har bestÀmt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara smÄ staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.