Syftet med uppsatsen var att undersöka NorrlÀndska socialdemokratens och PiteÄ-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angÄende ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelÄg en samstÀmmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det nÀrstÄende partiets politik. Undersökningen har visat att de bÄda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angÄende huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda stÄndpunkter i frÄgan kan mÄhÀnda förklaras av att det nÀrstÄende partiet (s) var djupt splittrat i EU-frÄgan.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.

Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.

Today a lot of consumer and media interest lie in food production. Food is something everyone of us has a relationship to hence foodstuff and their making is a topic of current interest.Cattle?s rearing is one of many factors that have begun to play a bigger role when consumersare selecting beef from the shops? meat counters. This may well be a result of productdiversification and greater investments towards marketing. Many cattle rearers considerseveral grounds for added values being linked to their products and consumers are becomingmore aware of these primary sector related added values.

Uppsasten vill ge svar pÄ vilka förutsÀttningar som mÄste anses uppfyllda för att ett varumÀrke skall erhÄlla skydd genom inarbetning. Dessa förutsÀttningar har beskrivits med utgÄngspunkt i 2§ 3st VmL. Fokus i uppsatsen har Àven legat pÄ marknadundersökningens roll vid faststÀllande av inarbetning. DÀr har en intervju genomförts med en representant frÄn Stokholms handelskammares varumÀrkesnÀmnd. VarumÀrkesnÀmnden lÄter olika undersökningsföretag utföra diverse marknadsundersökningar.

Vi Àr pÄ vÀg in i ett nytt samhÀlle, det postindustriella samhÀllet Àven kallat informationssamhÀllet. Ett av kÀnnetecknen för detta samhÀlle Àr vad vi kallar globalisering, avstÄnden krymper och nationernas betydelse minskar. En avgörande effekt pÄ denna omvandling har informationstekniken, IT haft. En av de viktigaste möjligheterna som IT öppnar Àr den grÀnslösa kommunikationen. Denna Àr en av de starkast bidragande orsakerna till globaliseringen.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien Àr baserad pÄ sex personliga intervjuer om hur anstÀllda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgÄngspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen pÄvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder pÄ en högre maktdistans samt en nÄgot högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

SammanfattningDen som Ă€r under arton Ă„r Ă€r omyndig, vilket innebĂ€r att denne inte fĂ„r rĂ„da över sina tillgĂ„ngar och ingĂ„ avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis Ă€r den omyndiges förĂ€ldrar bĂ„de vĂ„rdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det Ă€r förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgĂ„ngar. Överstiger vĂ€rdet pĂ„ dessa tillgĂ„ngar Ă„tta gĂ„nger prisbasbelopp eller har tillgĂ„ngar ett sĂ€rskilt ursprung och karaktĂ€r enligt FB 13 kap.

InformationssÀkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgÀnglighet, riktighet, konfidentialitet samt spÄrbarhet. Fysisk sÀkerhet inom informationssÀkerhet innebÀr att skydda sina informationstillgÄngar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mÀnsklig Äverkan. Problemet med fysisk sÀkerhet Àr att den oftast Àr förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssÀkerhet och dÀribland just fysisk sÀkerhet.

I dag Àr konkurrensen stor inom ridsporten och kraven pÄ att hÀstarna ska fungera och prestera pÄ toppnivÄ ökar. För att den Svenska varmblodiga hÀsten (SWB) ska vara konkurrenskraftig krÀvs ett effektivt avelsarbete. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur Àgare av SWB uppfattar sina hÀstar vad gÀller temperament, benstÀllning, skador och prestation. Svaren analyserades för att undersöka effekten av olika faktorer pÄ hÀstarnas prestation vid unghÀstbedömningar och tÀvling och kommer sen att anvÀndas i en genetisk associationsstudie. HÀstarna kommer ocksÄ att följas upp för att se om det finns nÄgon genetisk korrelation till prestation och hÄllbarhet. En enkÀt skickades ut till alla som Àger eller har Àgt ett svenskt varmblod född 2006 och senare.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.

This report investigates what attitude private forest owners in the County of Stockholm, Sweden have towards biodiversity landconservation. Private landowners were asked to answer a questionnaire containing questions about there property and there attitude towards biodiversity. The results show that private landowners attitude towards biodiversity is affected by, amongst other things, the size of their property; a larger property have a more negative owner than a smaller property. A landowner that lives on his property has a more negative attitude towards biodiversity than a landowner that?s not living on his property.