Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

I ett kunskapsföretag besitter anstÀllda kunskap om företagets hemligheter genom sin anstÀllning. Denna kunskap utgör en vÀsentlig tillgÄng i företaget och stÀrker företagets konkurrensförmÄga pÄ marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstÄr nÀr anstÀllda lÀmnar sin anstÀllning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den dÀr. NÀr anstÀllda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare fÄr den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten vÀsentlig betydelse. UtgÄngspunkten Àr att anstÀllda inte Àr bundna av lojalitetsplikten nÀr anstÀllningen upphör, vilket innebÀr att anstÀllda Àr fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvÀrvats under anstÀllningen. Detta innebÀr att anstÀllda inte kan stÀllas till ansvar efter anstÀllningens upphörande, förutom i vissa fall dÄ det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skÀl?.

Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.

Syftet Àr att undersöka huruvida övergÄngen till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i nÄgra effekter i balansrÀkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jÀmföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergÄngen till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstÄ till följd av övergÄngen till IFRS överrensstÀmmer med uttalanden gjorda i affÀrstidningar och annan fackpress. VÄr intention Àr slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt Àndrat framtida beteende till följd av övergÄngen till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad pÄ en kvalitativ metod, eftersom vi Àmnade uppnÄ en djupare förstÄelse av det vi studerade.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie pÄ Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv pÄ hur identitet skapas utifrÄn Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstÄ hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestÄtt av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av ÄterförsÀljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en sÀrprÀglad identitet.

Studiens syfte var att genom litteraturstudier undersöka mörningsprocessen i nötkött samt studera hur vakuummörning, hÀngmörning samt mörning i Tublin mörningspÄse pÄverkar nötköttets Àtkvalité. Studien innefattar ocksÄ intervjuer dÀr syftet med dessa var att kartlÀgga vilka mörningsmetoder som idag tillÀmpas hos svenska smÄskaliga slakterier/ styckningsanlÀggningar. Av det nötkött som idag produceras i Sverige Àr variationen i kvalité stor. Konsumenten kan dÀrför inte garanteras ett nötkött med liknande egenskaper vid varje inköpstillfÀlle, trots att köttet kommer frÄn samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött Àr det viktigt att svenskt kött hÄller hög och jÀmn kvalité.

Ungdomar genomgÄr en mognadsprocess innehÄllande ett flertal viktiga faktorer i dagens samhÀlle. Utvecklingen bestÄr av att bli sjÀlvstÀndig, forma personligheten, hantera kÀnslor samt hantera sexualitet. I detta ingÄr att skydda sig mot den sexuellt överförbara infektionen Chlamydia trachomatis (CT). Syftet med studien var att beskriva gymnasieungdomars uppfattning om infektionen. Hur Àr kunskapen i Àmnet? PÄ vilket sÀtt tror de att ungdomar skyddar sig? Hur ser de pÄ kÀrlek och sexualitet? Författarna har valt en kvalitativ ansats med fokusgrupps intervjuer och analyserat resultatet enligt innehÄllsanalys.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

Luftfartyg rÀknas som lös sak (lösöre). Det sakrÀttsliga momentet vid försÀljning av lösa saker Àr vanligtvis knutet till traditionsprincipen, d v s köparen blir skyddad mot sÀljarens borgenÀrer nÀr han fÄtt egendomen i sin besittning. Sale and leaseback Àr en vanlig finansieringsform vid nyanskaffning och refinan- siering av luftfartyg. Vid en sale and leaseback-affÀr sÀljer flygföretaget ett luftfartyg till en investerare för att omedelbart hyra tillbaka det. Luftfartyget traderas med andra ord aldrig frÄn sÀljare till köpare, utan blir hela tiden kvar i sÀljarens besittning.

Att försörja sig som streamingpersonlighet pÄ Internet Àr nÄgot som vuxit explosionsartatpÄ senare tid. Detta leder ocksÄ till att man blir ett tydligt mÄl för attacker. Detta arbetehar belyst den problematik som DDoS-attacker skapar nÀr de riktas mot hemanvÀndare.Olika lösningar pÄ detta problem gÄs igenom och analyseras. Tester har utförts för attbelysa enkelheten i attacken samt hur den pÄverkar hemanvÀndares hÄrdvara. Testernahar resulterat i att VPN Àr en kompetent lösning men innehÄller Àven nackdelar..

Under de senare Ären har media visat pÄ en stor konflikt mellan elektronikjÀttarna Apple och Samsung gÀllande olika immateriella rÀttigheter avseende sÄ kallade smartphones och lÀsplattor. Ett av dessa immatrialrÀttsliga omrÄden Àr designskydd. FrÄgan om hur och i vilken omfattning dessa produkter skyddas Àr dÀrför aktuellt och det uppsatsen behandlar.Design skyddas i Sverige normalt genom Mönsterskyddslagen, men Àven UpphovsrÀttslagen kan tÀnkas skydda ett bruksföremÄls utseende, som till exempel mobiltelefoner och lÀsplattor. Vid sidan av den svenska lagstiftningen finns Àven ett EU-rÀttsligt skydd frÄn Mönsterskyddsförordningen.UpphovsrÀttslagen kan eventuellt tÀnkas ge skydd Ät mobiltelefoners och lÀsplattors utseende, men rÀttslÀget Àr osÀkert. Det Àr nÄgot som författaren kritiserar dÄ detta inkrÀktar pÄ omrÄdet för det normala skyddet för designskydd.

Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna nÀr exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna nÀr en vindkraftspark planeras??Vilken hÀnsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse vÀger tyngre och kan en sÄdan bedömning göras rÀttssÀkert?Miljöbalkens hushÄllningsbestÀmmelser i 3 kapitlet Àr de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt sÄ Àr det dessa bestÀmmelser som Àr de bestÀmmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i ansprÄk för vindkraftsparker dÄ bÄda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar pÄ att riksintresset för energiutvinning av vindkraft vÀger tyngre Àn riksintresset för rennÀringen.Ytterligare skydd finns i rennÀringslagen frÄn 1971 som dock mer skyddar mot upphÀvande av renskötselrÀtten och skyddar den enskilde samens rÀtt att bedriva renskötsel. UpphÀvandet av renskötseln kommer sÀllan pÄ tal och i fallen med vindkraftsparker har Ànnu aldrig skett.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.