Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i tvÄ barngrupper med olika etniska sammansÀttningar som befinner sig i tvÄ stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen bestÄr av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ syn pÄ likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget pÄverkar leken. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige dÀr barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.

Medborgarskapspolitik har varit och Àr fortfarande ett vÀl diskuterat omrÄde inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars frÀmsta syfte var att se över medborgarskapslagstiftningen och utröna om det Àr möjligt att Äterkalla ett svenskt medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att medborgarskapet förvÀrvats under felaktiga grunder eller pÄ annat otillbörligt tillvÀgagÄngssÀtt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av medborgarskap.Medborgarskapslagstiftningen har förÀndrats och setts över ett antal gÄnger innan ovan betÀnkande gavs ut. Till en början tillÀts t.ex. inte en person som hade medborgarskap i ett annat land att ha kvar det medborgarskapet vid förvÀrv av ett svenskt medborgarskap för att undvika dubbelt medborgarskap[2] som vid den tiden var Àn mera strikt.

Det finns idag tvĂ„ olika skötselsystem som anses vara lĂ€mpliga för Svenskt skogsbruk, trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket Ă€r mycket dominerande i svenskt skogsbruk och har traditionellt sett de senaste Ă„rtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare Ă€n kontinuitetskogsbruket. Ny forskning frĂ„n Finland sĂ€ger dock motsatsen, att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet. MĂ„let med rapporten Ă€r att undersöka och jĂ€mföra lönsamhet vid olika rĂ€ntenivĂ„er frĂ„n tvĂ„ skötselsystem, kontinuitetskogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten pĂ„verkas av olika virkespriser och flyttkostnader. NuvĂ€rde valdes som ett lĂ€mpligt kriterium för att jĂ€mföra lönsamhet mellan de tvĂ„ olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsĂ„gs som ytterligare ett kriterium vid jĂ€mförelsen. Ett bestĂ„nd simulerades frĂ„n grundata pĂ„ fullskiktade bestĂ„nd och sedan anvĂ€ndes tillvĂ€xtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och berĂ€kna lönsamhet vid olika rĂ€ntor med bĂ„de trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera förÀndring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klÀdföretag för Ären 2000 till 2010. Vidare Àmnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att pÄverka detta.FrÄgestÀllningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömÀssigt ansvar förÀndrats inom H&M mellan Är 2000 och 2010?- Hur kan ovanstÄende förÀndring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrÄn legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats anvÀnds legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som pÄverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats Àr hÀmtad ur H&M:s Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för Ären 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrÄn den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förÀndrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förÀndringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv dÀr CSR har blivit en allt viktigare del.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det i praktiken rÄder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med tvÄ företrÀdare frÄn den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet Àr deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

The EU Services Directive has caused an intense debate across Europe. Its purpose is to remove obstacles to trade and to open up the public sector to increased competition. The Swedish labour movement has been deeply involved in the policy process, and union leaders have proclaimed the compromise reached in the European Parliament in April 2006 as a success.In the paper two major aspects have been considered: the meaning of the Swedish model and the process of Europeanization. The Swedish model previously allowed for a strong labour movement, through a social democratic hegemony, but the EU membership has implied new conditions for union influence. The paper examines how this change has affected the strategic choices of the Swedish labour movement, and how it has been manifested in the union's work with the Services Directive.

Åtkomst till internet via trĂ„dlösa nĂ€tverk ses som en sjĂ€lvklarhet för anvĂ€ndare med tillgĂ„ng till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgĂ€ngligheten av trĂ„dlösa nĂ€tverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfĂ€lliga boende som hotell, cafĂ© eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nĂ€tverk. Med den ökade tillgĂ€ngligheten ökar Ă€ven sĂ€kerhetsrisken för anvĂ€ndaren antingen frĂ„n yttre hot dĂ€r anvĂ€ndare vill fĂ„ tillgĂ„ng till andra anvĂ€ndares data eller direkt attack frĂ„n Ă€garen av nĂ€tverket. AnvĂ€ndare kan kĂ€nna sig sĂ€kra med de skydd som finns tillgĂ€ngliga som exempel antivirus och brandvĂ€gg men i och med att ansluta till ett publika nĂ€tverk kan en rad nya sĂ€kerhetshot uppstĂ„ i former av man-in-the middle attacker mot anvĂ€ndaren.

Med anledning av att Sida, och sÄlunda Sverige, utformat en ny bistÄndsstrategi i Sri Lanka, vilken i mÄnga avseende strider mot dess föregÄngare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin prÀglas av en ÄtergÄng till ett kapitalfundamentalistiskt synsÀtt dÀr den ekonomiska sektorn sÀtts i fokus, vilket markant frÄnskiljer sig sin föregÄngare som snarare sÄg till utbildningsomrÄdet och missgynnade grupper pÄ landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. DÀrefter analyseras strategin med utgÄngspunkt i den svenska bistÄndspolitiken som genom bistÄndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och dÀr svenskt bistÄnd idag agerar utifrÄn en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella bistÄndskontexten gentemot Sri Lanka, dÀr en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora bistÄndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings Universitetet, Campus Norrköping. Examensarbetet Ă€r ett resultat av en undersökning, sammanstĂ€llning och analys av insamlat data som bygger pĂ„ ett webbaserat frĂ„geformulĂ€r om simulering inom svenskt nĂ€ringsliv.Syftet med undersökningen har varit att ta reda pĂ„ i vilken omfattning, hur och nĂ€r simulering (hĂ€ndelsestyrd simulering) anvĂ€nds inom svenskt nĂ€ringsliv. Även de tekniker och metoder som förekommer vid de olika aktiviteterna och som anvĂ€nds i ett simuleringsprojekt har undersökts. Sammanlagt Ă€r det sex hypoteser som har formulerats i början av arbetet för att med hjĂ€lp av dessa formulera frĂ„gorna till undersökningen. Undersökningen som bygger pĂ„ en webbenkĂ€t har skickats till ca 2600 personer som Ă€r medlemmar i PLAN som Ă€r en ideell förening och deras medlemmar arbetar med logistik- och transportfrĂ„gor i industri- och handelsföretag.Sammanlagt Ă€r det 82 personer som har valt att delta och svarat pĂ„ frĂ„gorna i webbenkĂ€ten.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Efterlevande makes arvsrÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar under 1900-talet i svensk rÀtt. FrÄn en vÀldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare stÀllning i dagens Àrvdabalk. Den senaste förÀndringen skedde 1986 dÄ efterlevande make började Àrva framför gemensamma barn. Det liknade den förÀndring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, dÀr efterlevande make Àrvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rÀtt till ett efterarv nÀr efterlevande make avled. I dagens Àrvdabalk Àr den stora motsÀttningen mellan sÀrkullbarn och efterlevande make, dÀr sÀrkullbarn Àrver före maken. SlÀktbanden har under de senaste Ärhundradet luckrats upp och det Àr inte lÀngre av samma vikt att arvet hÄlls inom slÀkten som det tidigare varit nÀr det frÀmst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.

Uppsatsen redogör för den rÀttsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare sÄ belyses förfarandena i de rÀttsregler och principer fastlagda till skydd för rÀttsÀkerheten pÄ omrÄdet. Inom ramen för uppsatsen har tvÄ undersökningar företagits för tvÄ skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..