Vilket arbetssÀtt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhÄllande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett nÄgon förÀndring i arbetssÀttet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förÀndring bero pÄ och kan man se nÄgon inriktning för framtiden? Genom en jÀmförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssÀtten minimum force och show of force vid tvÄ olika tidsperioder. Genom att analysera tvÄ tidsperioder kan man komma fram till om en förÀndring i arbetssÀtt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under Ären 2006/07 arbetade svenskarna i mÄngt och mycket efter metoden minimum force genom anvÀndandet av lÀtta fordon och smÄ patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssÀttet show of force upptÀckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Uppsatsen behandlar kvarstad pÄ fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgÄng görs dÀrför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nÀmligen rÀttegÄngsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad pÄ fartyg, nÀmligen arrestkonventionen frÄn Är 1952. Kvarstad pÄ fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsansprÄk varför det endast Àr dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionslÀnderna möjlighet att tillÀmpa sina nationella regelverk i tillÀgg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen Àven belyser de skillnader som finns mellan svensk rÀtt och andra lÀnders tillÀmpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsansprÄk syftar till att sÀkerstÀlla en fordran för senare utmÀtning, uppsatsen behandlar dÀrför Àven slutligen verkstÀllighet av kvarstad.

During the past 30 years the fuels for energy production in heating and power plants have changed. Fossil fuels have decreased in usage whereas bio fuels in Sweden have increased with 60% since the 1970's. Different fuels affects combustion and the release of various substances and particles into the flue gas. This is caused by the diverse components and chemical structures of fossil fuels and bio fuels. When the flue gas leave the combustion chamber and enters the path to the chimney particles in the gas are being transported out of the combustion chamber.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, Àr ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i Äldersgruppen 10 Är. Syftet var Àven att undersöka hur typiskt utvecklade 10-Äriga barn, utan nÄgra strukturella eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. MedelÄldern var 9:6 Är. En bedömning av barnens förstÄelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-ÄrsÄldern har god förstÄelighet och velofarynxfunktion.

Arbetet har utförts pÄ ABB i Ludvika med avsikt att förbÀttra revisionsprocessenför kontroll och skydd. En revision Àr en Àndring pÄ ett godkÀnt och klarmarkeratobjekt. DÄ objektet i frÄga redan kan vara levererat till kund och man behöver göraen Àndring krÀvs en strukturerad process för att utföra denna Àndring. Processen föratt göra detta Àr i dagslÀget komplicerad och krÀver en hel del administrativt arbete.Processen anvÀnder sig utav ett antal program för lagring och databaser sÄ som,Lotus Notes, HiDraw Studio, och HiDra32.Avdelningen för kontroll och skydd Àr i fasen att övergÄ till ett annat elCADsystem, Engineering Base. Detta Àr ocksÄ en av anledningarna att man önskar en nyprocess för revisionshantering.Arbetet bestod till en början av inlÀrning av den dÄvarande processen.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

IntrÄngsundersökningsreglerna anvÀnds av rÀttighetsinnehavare av immateriella rÀttigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstÀnkt intrÄngsgörare i jakt pÄ bevis för intrÄngets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstÀnkta intrÄngsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, fÄr en intrÄngsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrÄngsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan dÀrför rÀttssÀkerheten för företagshemlighet ifrÄgasÀttas.Denna risk har i praktiken visat sig vara pÄtaglig, frÀmst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nÄ upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Efter Andra VÀrldskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrÀtten har huvuddelen av de vÀpnade sammandrabbningarna haft karaktÀren av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsÀttning aktörer. Samtidigt har den vÀrst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av SÀkerhetsrÄdets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras dÀrefter utifrÄn van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvÀgda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen Àr att skyddet endast tycks adresseras av vÀrldssamfundet..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:20.

Denna uppsats behandlar lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att fÄ en uppfattning om lÀrares syn pÄ lÀsförstÄelse, deras erfarenheter kring döva lÀsare och deras arbete med lÀsförstÄelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter Àr lÀrare och de undervisar pÄ riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lÀrarnas kunskaper och erfarenheter samt Äsikter och dÀrför har jag valt denna metod.LÀsförstÄelse innebÀr enligt informanterna utvunna upplevelser utifrÄn texten kopplade till lÀsarens tidigare erfarenheter.