Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlÀtta intrÀdet pÄ svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn pÄ hur de kan fÄ jobb i Sverige. Det Àr svÄrt för invandrade akademiker att fÄ arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt trÀning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt facksprÄk och ekonomiskt stöd för att studera svenska pÄ hög nivÄ. Resultatet överensstÀmmer med Svenskt NÀringslivs Äsikt att brist pÄ effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad vÀlutbildad arbetskraft.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först pĂ„ en bred grund för att sedan fokusera mer pĂ„ kommunikationskanalernas anvĂ€ndande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att mĂ„nga av de studier som genomförts har fokuserat pĂ„ större företag.Syfte: Syftet Ă€r att kartlĂ€gga hur vĂ€l vedertagen teori stĂ€mmer överens pĂ„ ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn pĂ„ den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förstĂ„else av den interna dagliga kommunikationens förutsĂ€ttningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framstĂ€llt följande frĂ„gestĂ€llning; Är vedertagen teori tillrĂ€cklig för att framhĂ€va det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna pĂ„ ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara pĂ„ studiens syfte har vi valt att anvĂ€nda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus pĂ„ ett fallföretag.

Norden Ă€r i dagslĂ€get en framstĂ„ende del av vĂ€rlden nĂ€r det kommer till hĂ„llbar utveckling och hĂ„llbar turism. MĂ„nga satsningar görs för att förbĂ€ttra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingĂ„r i begreppet hĂ„llbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hĂ„llbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv dĂ€r Sigtuna kommun stĂ„r i fokus pĂ„ det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel pĂ„ bra och mindre bra satsningar som görs pĂ„ nĂ€mnda nivĂ„er. Även hur hĂ„llbar turismutveckling kan tillĂ€mpas ur ett nĂ€tverksperspektiv Ă€r ett huvuddel.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

AvstÄndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda pÄ vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta Àr nÄgot som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkÀt med blandade frÄgor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgrÀnsning valde jag att undersöka lÀrarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning nÄr ut till mÄnga mÀnniskor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte tvÄ universitet och en högskola för att göra undersökningen, nÀmligen Göteborgs universitet,Högskolan VÀst i VÀnersborg och Karlstads universitet.

Denna uppsats har som syfte att klargöra hur lÄngt det Àr tillÄtet att med reverse engineering experimentera med en patentskyddad uppfinning innan patentintrÄng föreligger. FrÀmst förs en diskussion om hur lÄngt det Àr tillÄtet att experimenteramed en patentskyddad uppfinning, utifrÄn patentlagens experimentundantag, utan att krÀnka ensamrÀtten som patentet ger. För att svara pÄ denna frÄga börjar diskussionen ur ett svenskt perspektiv i den svenska patentlagen, med ett instick ilagen om skydd för företagshemligheter. Diskussionen förs sedan ut i Europa för att se hur bedömningen av reverse engineering och experimentundantaget gjorts dÀr och till sist vÀnds blicken mot USA. Bedömningen som görs Àr att reverse engineering ges ganska fria hÀnder sÄ lÀnge mÄlet för processen Àr att finna ny kunskap utöver den kunskap som finns inbÀddat i patentet.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.

FörtalsbestÀmmelsen har sett likadan ut sedan brottsbalkens tillkomst Är 1962. Emellertid har samhÀllet förÀndrats avsevÀrt sedan dess, inte minst genom internets intÄg i vÄr vardag. Idag sker en stor del av den mellanmÀnskliga kommunikationen pÄ olika sociala medier, vilka ofta fungerar som en parallell vÀrld. Med detta följer nya typer av problem för den personliga integriteten och nya former för hur förtalsbrottet gestaltar sig, nÄgot som har skapat vissa tillÀmpningssvÄrigheter. Uppsatsen visar att domstolarna har försökt att möta de ökade integritetshoten genom att göra extensiva tolkningar av förtalsparagrafen.

KÀnslan av att man alltid ska vara produktiv Àr medfödd hos oss mÀnniskor. Att fÄ de anstÀllda att vara motiverade och dÀrmed prestera bra pÄ arbetet Àr nÄgot som blivit en utmaning för arbetsgivarna, eftersom mÄnga arbetstagare numera söker arbetstillfredsstÀllelse pÄ andra sÀtt Àn bara genom det faktum att man fÄr lön för mödan. För att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig beroende pÄ kön, tjÀnst och arbetslivserfarenhet genomfördes en enkÀtundersökning pÄ ett medelstort svenskt företag. EnkÀten innehöll fem frÄgeomrÄden som tillsammans mÀter arbetsmotivation. Deltagare var 64 anstÀllda, varav 48 mÀn och 16 kvinnor.

?NÀsta generations ryggskydd? Àr ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet pÄ Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren Àr Stefan Ytterborn pÄ POC Sweden i Stockholm.POC Àr ett företag som satsar pÄ att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidÄkare för att förhindra allvarliga skador. DÄ utrustningen och Äkstilen stÀndigt blir mer extrem mÄste Àven skyddsutrustningen utvecklas för att ge sÄ bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gÄtt ut pÄ att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidÄkning. Denna problemformulering har varit vÀldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.

?NÀsta generations ryggskydd? Àr ett examensarbete vid Innovations- och designingenjörsprogrammet pÄ Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren Àr Stefan Ytterborn pÄ POC Sweden i Stockholm.POC Àr ett företag som satsar pÄ att utveckla ny och effektiv skyddsutrustning till alpinskidÄkare för att förhindra allvarliga skador. DÄ utrustningen och Äkstilen stÀndigt blir mer extrem mÄste Àven skyddsutrustningen utvecklas för att ge sÄ bra och smidigt skydd som möjligt.Uppdraget har gÄtt ut pÄ att ta fram en produkt eller metod som skyddar ryggen vid alpin skidÄkning. Denna problemformulering har varit vÀldigt öppen och gett en hel del spelrum vid idégenerering och produktframtagning.Examensarbetet resulterade i en produkt som skyddar ryggen mot den nuförtiden mer frekventa skadeformen, kompressionsskador.