Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna nÀr exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna nÀr en vindkraftspark planeras??Vilken hÀnsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse vÀger tyngre och kan en sÄdan bedömning göras rÀttssÀkert?Miljöbalkens hushÄllningsbestÀmmelser i 3 kapitlet Àr de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt sÄ Àr det dessa bestÀmmelser som Àr de bestÀmmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i ansprÄk för vindkraftsparker dÄ bÄda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar pÄ att riksintresset för energiutvinning av vindkraft vÀger tyngre Àn riksintresset för rennÀringen.Ytterligare skydd finns i rennÀringslagen frÄn 1971 som dock mer skyddar mot upphÀvande av renskötselrÀtten och skyddar den enskilde samens rÀtt att bedriva renskötsel. UpphÀvandet av renskötseln kommer sÀllan pÄ tal och i fallen med vindkraftsparker har Ànnu aldrig skett.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Hemlock och douglasgranar Ă€r inte okĂ€nda slĂ€kten i Sverige, dock Ă€r det endast fĂ„ arter som finns till försĂ€ljning och som anvĂ€nds i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanstĂ€llning av slĂ€ktenas samtliga arter sĂ„ syftet med denna litteraturstudie Ă€r att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. UtifrĂ„n detta förs en diskussion med mĂ„let att svara pĂ„ frĂ„gan om fler arter kan vara hĂ€rdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angĂ„ende taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att fĂ„ nya arter kan tĂ€nkas hĂ€rdiga i svenskt klimat men frĂ€mst att fler arter Ă€r lĂ€mpliga för anvĂ€ndning i större utstrĂ€ckning. Dock krĂ€vs provodling för att med sĂ€kerhet faststĂ€lla arternas hĂ€rdighet..

This thesis looks at the difference between the legal protection in law and the legal protection in reality when a small company working with international trade comes in contact with seller's breach of contract. The thesis uses a case taken from a company with over 30 years experience trading with China and looks at the legal protection available along with the different possibilities of dispute resolution available to a company and then looks at the reasons why this legal protection never becomes a reality and the thesis also analyses some possible reasons for this gap between law in the books and law in reality..

Den hÀr uppsatsen Àmnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation pÄverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkÀter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in pÄ individnivÄ med en svarsfrekvens pÄ 36 procent. Uppsatsen bygger pÄ teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation Àr positivt relaterad till anstÀlldas motivation samt att utbildning och prestationssystem Àr positivt relaterad till anstÀlldas kompetens. AnstÀlldas kompetens och motivation Àr i sin tur de variabler som vi anvÀnt oss av för att mÀta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant pÄverkan pÄ kunskapsöverföringen.

Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

Mer Àn hÀlften av det nötkött vi konsumerar Àr importerat, samtidigt som den inhemska produktionen minskar. FrÄgan handlar inte om hur vi ska öka den svenska nötköttsproduktionen, istÀllet bör vi ifrÄgasÀtta om det Àr rimligt att vi konsumerar den mÀngd nötkött som vi gör. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i den svenska livsmedelskedjan kartlÀgga problematiken med svenskt nötkött ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer som senare analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. För att kartlÀgga distributionskedjan har vi utgÄtt frÄn systemteorin som beskriver relationen mellan aktörer inom distributionssystem av svenskt nötkött.

Under Ären 2005-2010 utförde en forskargrupp frÄn Colorado State University studier pÄ vaccinerade katter och fann att katter utvecklade antikroppar mot sina egna njurar efter vaccination med vanligt förekommande basvaccin mot parvovirus, calicivirus och herpesvirus. Virus till vaccinen Àr odlade pÄ en celllinje frÄn kattnjurar och gÄr under benÀmningen Crandell Rees Feline Kidney. Antikropparna riktade sig mot antigen identifierade som annexin II och ?-enolas och man sÄg tecken pÄ interstitiell nefrit hos 50 % av katter som hyperinokulerats med Crandell Rees Feline Kidney. Hos mÀnniska och mus har antikroppar mot ?-enolas och annexin II kopplats till autoimmuna sjukdomar och dÄ framförallt immunologiska reaktioner mot njurcellerna.

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlÀgsen stÀllning i avtalsförhÄllandet ska visas sÀrskild hÀnsyn i behovet av skydd. Denna regel finns frÀmst för att skydda konsumenter, men pÄ senare tid har Àven smÄföretagare kommit att innefattas i denna regel. I nÀringsidkarförhÄllanden finns ofta behov av skydd mot oskÀliga avtalsvillkor, dÄ smÄföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har dÀrför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlÀgsen stÀllning beskrivits och analyserats i förhÄllande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.

År 2006 tog sig popkulturen Ă„terigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett Ă€garbyte pĂ„ Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kĂ€nda institution ? efter att lĂ€nge varit ett tillhĂ„ll för tv-kĂ€ndisar med mycket pengar ? av modefolk, konstnĂ€rer, DJ: s och skribenter. MĂ„nga förstod inte vad som hĂ€nde, men i mitten av nittiotalet var det de mĂ€nniskorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske Ă€r det Ă„terigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berĂ€ttar vi om Ă€garbytet, om mĂ€nniskorna och musiken.Av: Kristofer AnderssonReportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5Faktaartikel: I hjĂ€rtat av technon sida 6 - 8PersonportrĂ€tt: Med kĂ€rlek till klubbkultur sida 9 - 11.

Arbetets syfte Àr att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under Ären 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. UtifrÄn syftet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vad vÀljer konsthantverkaren att lyfta fram och berÀtta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren pÄ begreppet konsthantverk? FrÄgestÀllningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, dÀr textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket Àr mÄngfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta frÄn bruksföremÄl till idébaserade och konceptuella objekt.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjĂ€nster som anvĂ€nder TCP för kommunikation över datanĂ€tverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begrĂ€nsas hotet frĂ„n SYN flooding avsevĂ€rt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ€kra tjĂ€nster som riskerar att utsĂ€ttas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nĂ€ra tjĂ€nsten först  samt  dĂ€refter ytterligare lager allt lĂ€ngre ut i nĂ€tverket..

Det finns endast ett fÄtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckensprÄk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.MÄlet med studien Àr att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckensprÄk. För det andra, i sÄ fall beskriva temabojens form och anvÀndning i dessa förekomster och jÀmföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gÀllande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckensprÄk.Bojar Àr tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hÄlls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsÀtter att producera tecken. Bojarnas funktion Àr att vÀgleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förstÄelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och anvÀndningssÀtt.Temabojen Àr ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten.