In 1975 the Indian president Indira Gandhi proclaimed the emergency period which would go on until 1977. Under this time approximately 8 million men and women were sterilized in the name of family planning. Many of them did not volunteer. This was not just an Indian con- cern because the family planning program was largely funded by international aid. The Swe- dish involvement in the program was debated 1977?1980, in what has been called ?SIDA?s Watergate?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §).

Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till prefabricerat byggandet. Med bättre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lärt sig toleranser, passform och måttsättning som är de viktigaste parametrarna för att montera prefabricerade element.  I studien behandlar vi främst vilka områden som utvecklats under 2000-talet och vad som behöver förbättras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt tillväxt och produktivitet. Utifrån resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus är framtidens byggnadssätt.  Småhus i trä är i särklass de största inom prefabricerat byggande och uppgår idag till hela 90 % av nyproduktionen.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital.

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

Året var 1942 då egendomen Löfstad slott tillföll Svenska riddarhuset och Östergötlands Fornminnes? och Museiförening (nuvarande Östergötlands länsmuseum). Den sista ägarinnan på slottet, Emily Piper, testamenterade egendomen och ville med testamentet bevara slottet för att visa upp det för allmänheten som ett ?verkligt typiskt exempel på ett adligt hem på ett gammalt svenskt gods under 1800?talet?. I dag förvaltar företaget Linköpings skogstjänst egendomen som förutom slottet består några tusen hektar jord? och skogsmark samt 39 bostadshus och ett 60 tal olika ekonomibyggnader.

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

In 1998 Sweden accepted the Treaty of Amsterdam which contained a development of the common foreign and security policy (CFSP) towards a European security and defense policy (ESDP). This thesis aims at studying the decision making process behind the Swedish foreign policy decision to further develop its security policy within the European Union. The purpose is to explain which factors and conditions that did affect and influence the Swedish foreign policy decision. The research applies foreign policy analysis, a theoretical perspective that analyzes both domestic and international conditions using different levels of analysis. The research methods being used has been qualitative as well as quantitative, complemented by interviews, since the research is a process tracing case study.The thesis conclusion is that the Swedish decision is explained by several factors.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller används i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna på byggarbetsplatser inte används som de är tänkta att användas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro på arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att få en betydligt mer framträdande roll. Hur skall man hantera egenkontrollerna så att personalen genomför dem på rätt sätt ? och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen på information är en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna.

Senaste rapporten från SNR (svenskt njurregister) visar att 2012 genomgick 3026 patienter hemodialys i Sverige. De vanligaste orsakerna till att en person påbörjar hemodialys är glomerulonefrit, diabetesnefropati och polycystisk njursjukdom. Symtom som kan ses kan ses på sjukdom är trötthet, illamående och klåda. Hemodialys är en behandling där patientens blod leds ut ur kroppen och går igenom en syntetiskt konstruerad njure med ett renande filter. Blodet återförs därefter till patienten.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

De är unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de får inte en krona från staten. Mer än var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersättning. Samtidigt fårderas arbetsgivare 5000 kr i månaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsättningsfasen är Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna får en ersättning från försäkringskassan men gruppen ersättningslösa växer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.

Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland svenska lärare. Dock finns det ingen likartad forskning om svenska förskolepedagoger. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse, stressupplevelse samt empatisk förmåga i arbetet uppvisade samband hos förskole­pedagoger. En enkätundersökning gjordes där förskole­pedagoger fick besvara frågor angående arbetstillfredsställelsen, stressupplevelsen och empatisk förmåga. För att mäta dessa tre variabler användes ett svenskt instrument Satisfaction with Work Questionnaires samt en empatiskala om vilka känslor de kände för ett barn i tre fiktiva berättelser.