Sök:

Sökresultat:

25106 Uppsatser om Svensksa som andra sprćk - Sida 52 av 1674

AffÀrsplaneringsprocessen : Hur fungerar den i en anslagsdriven verksamhet?

AffÀrsplanering kan ge mÄnga fördelar dÄ det fÄr företaget att gÄ igenom sin verksamhet. Dagens teori angÄende affÀrsplanering inriktar sig ofta pÄ företag som verkar i marknadsmÀssig konkurrens vilket medför att den skulle kunna vara mindre lÀmpad för företag som befinner sig i andra situationer.JÀgersro Àr en av Sveriges Àldsta trav- och galoppbanor och ligger i Malmöregionen. PÄ anlÀggningen Àr det JTG (JÀgersro Trav och Galopp) som sköter verksamheten. Organisationen Àr anslagsfinansierad och fÄr sina intÀkter frÄn ATG, dessa ska anvÀndas till de utgifter som uppstÄr för att hÄlla igÄng anlÀggningen. Eftersom JÀgersro saknar affÀrsplan valde vi att undersöka hur de skulle kunna affÀrsplanera vilket sedan skulle kunna sammanfattas i en affÀrsplan.För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett induktivt angreppssÀtt för att pÄ sÄ vis försöka skapa en modell över vad som Àr viktigt för ett anslagsdrivet företag dÄ det affÀrsplanerar.

Vad vet 13-Äringar om hÄllbar utveckling? : en intervjustudie av elever i Ärskurs 6

Titel:Vad vet 13-Äringar om hÄllbar utveckling, en intervjustudie med elever i Ärskurssex.HÄllbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhÀllet i dag berörs av hÄllbarhetsfrÄgor. Forskningen pekar pÄ viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hÄllbarhetsfrÄgorna pÄ ett effektivt sÀtt.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad trettonÄringar vet om hÄllbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fÄtt utnÀmningen en skola för HUT.Vi delade in vÄrt material frÄn vÄra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fÄtt rubriken att bevara jorden som den Àr för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrÄgor.

Gaskromatografisk metod för analys av GHB i urin

En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i urin med gaskromatografi (GC) Àr framtagen pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden Àr relativt unik dÄ den inte krÀver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsÀtts. GHB övergÄr dÄ till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). DÀrefter injiceras provet direkt pÄ en GC-FID med en kapillÀrkolonn för glykoler och alkoholer.

Kriterier för effektiva marknader: studier av
telekommunikations- och lÀkemedelsmarknaden

De senaste decennierna har prÀglats av omfattande strukturella förÀndringar av flertalet monopol marknader. Dessa strukturella förÀndringar benÀmns vanligen som avregleringar. Denna studie fokuserar pÄ dessa marknader med inriktning pÄ vilka faktorer som pÄverkar dessa marknaders effektivitet. Syftet med studien har varit tvÄdelat dÀr det första syftet var att utifrÄn ekonomisk teori identifiera faktorer som har betydelse för uppkomsten av vÀl fungerande konkurrensmarknader. Det andra syftet var att bedöma dessa kriteriers relevans genom att jÀmföra dessa mot en avreglerad marknad samt bedöma lÀmpligheten av att avreglera en i dagslÀget icke- konkurrensutsatt marknad.

Pedagogernas tillvaratagande av elevens förkunskaper och inflytande i historieundervisningen

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielÀrare. Det kan Àven vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som Àr intresserade av hur elevinflytande ser ut och pÄverkar sÄvÀl historieundervisningen som de andra samhÀllsorienterande Àmnena. UtgÄngspunkten i vÄr undersökning har varit tvÄ skolor med inriktning pÄ grundskolans tidigare Är, Ärskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger pÄ frÄgestÀllningar till elever och pedagoger. UtifrÄn dessa intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i Àmnet.

Det man önskar Ät andra och gör Ät andra, mÄste man vara beredd pÄ att sjÀlv acceptera. : en kvalitativ studie utifrÄn personalens perspektiv kring missförhÄllanden inom Àldreomsorgen.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Förmaksflimmer hos hund : en retrospektiv studie

Förmaksflimmer karakteriseras av en snabb förmaksrytm som Ă€r oregelbundet oregelbunden och tillstĂ„ndet Ă€r oftast kroniskt. Vanligen uppstĂ„r förmaksflimmer hos hund vid förmaksdilatation, sekundĂ€rt till förvĂ€rvade hjĂ€rtsjukdomar sĂ„som dilaterad kardiomyopati (DCM) eller kronisk hjĂ€rtklaffsdegeneration. Förutom hjĂ€rtsjukdomar kan Ă€ven andra sjukdomar ge upphov till förmaksflimmer och arytmin kan uppstĂ„ i frĂ„nvaro av underliggande sjukdom, sĂ„ kallat idiopatiskt förmaksflimmer. Ökad kunskap om förmaksflimmer och dess orsaker hos hund behövs och syftet med denna studie var att undersöka vilka hundar som vanligen drabbas av förmaksflimmer genom att karakterisera en grupp av förmaksflimmerhundar i Sverige. Dessutom avsĂ„g studien att undersöka om förmaksflimmer Ă€r vanligt förekommande vid andra sjukdomar Ă€n förvĂ€rvade hjĂ€rtsjukdomar, samt att, eftersom DCM Ă€r en av de vanligaste orsakerna till förmaksflimmer, undersöka hur vanligt förmaksflimmer Ă€r vid DCM.

Trafikbullret och efterfrÄgan pÄ bostÀder : -exempel frÄn Stockholm

Syftet med denna studie Àr att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi vÀljer att bosÀtta oss genom att besvara frÄgestÀllningen: finns det nÄgot samband mellan trafikbullernivÄer och efterfrÄgan pÄ bostÀder i Stockholms innerstad? Metoder som anvÀnds Àr regressionsanalys och intervjuer. Statistik frÄn 251 enskilda bostadsrÀttsförsÀljningar fördelade pÄ 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser pÄ dessa gator har stÀllts mot trafikbullernivÄer som Stockholm stad uppmÀtt 1999. TrafikbullernivÄer, kvadratmeterpris och boyta Àr centrala variabler för denna uppsats.

Vad besökarna tycker : En utvÀrdering av tidningshallen i UmeÄ stadsbibliotek

Syftet med utvÀrderingen var att ta reda pÄ vad besökarna tyckte om tidningshallen pÄ UmeÄ stadsbibliotek. Besökarna fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om belysning, ljudnivÄ, möbler och utbud. De fick Àven svara pÄ om de anvÀnde datorerna i tidningshallen och vilka dagstidningar de lÀst.Resultatet visar att besökarna överlag Àr nöjda med tidningshallen. Mest nöjda Àr de med belysningen och utbudet av tidningar och minst nöjda med ljudnivÄn. Vid undersökningstillfÀllet pÄgick byggnadsarbete pÄ andra sidan gatan vilket i hög grad pÄverkade ljudnivÄn.

"En andra chans" : Upplevelser av medling vid brott

Vad hÀnder vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingÄr i medlingsprocessen? Denna frÄga Àr utgÄngspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gÀrningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förÀndrade syn pÄ sig sjÀlva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebÀr att gÀrningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgÄngspunkterna för uppsatsen Àr George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Beaktande av hÀlsorisker frÄn luftföroreningar vid lokalisering av nya bostÀder i Stockholm : En fallstudie av fem projekt intill Essingeleden

Andelen mÀnniskor som flyttar till stÀder ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostÀder tas mark i ansprÄk som tidigare haft andra syften eller bestÄtt av naturliga grönytor. NÀr vÀxtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjÀnster som har förmÄga att rena stadsluften. Denna studie baseras pÄ Stockholm, dÀr den regionala översiktsplaneringen Äsyftar att staden ska förtÀtas för att skapa mer centrala bostÀder. Att stadsluften Àr förorenad Àr ett generellt problem som utsÀtter invÄnare för hÀlsorisker. Detta Àr en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmÀrksammas nÀr nya bostadsprojekt Àr planerade att etableras.

Vilka Àr de andra? SFI-deltagares konstruktioner av vi och de andra

Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.

Djupfrysningstekniken. Informerandet om tekniken i ICA-tidningen och ICA-kuriren.

Syftet med studien Àr att ge en uppfattning om vad förskollÀrare ser som viktigt vid en lÀmningssituation pÄ förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger pÄ det sociokulturella perspektivet, dÀr sprÄket benÀmns som viktigt och Àr betydelsefullt i mötet med andra.De frÄgestÀllningar som anvÀnds i arbetet Àr en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med Ätta erfarna förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, dÀr de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade Àr eniga om att ansvaret för lÀmningssituationerna ligger pÄ förskollÀraren. Resultatet visar Àven att förskollÀrarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollÀrarens förstÄelse för vÄrdnadshavares och barns kÀnslor vid en lÀmningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet pÄvisar ocksÄ att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre kÀnsliga, vid dessa möten fÄr förskollÀrarnas barnsyn en stor betydelse.

FörskollÀrares och grundskollÀrars tal om sin yrkesidentitet

Syftet med studien var, att utifrÄn tanken att mÀnniskan Àr en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollÀrare och grundskollÀrare talar om sin yrkesidentitet. Detta Àr relevant pÄ grund av att deras respektive verksamheter Àr viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnÄ detta syfte har jag utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur resonerar förskollÀrare respektive grundskollÀrare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det nÄgot som skiljer dessa bÄda grupper Ät identitetsmÀssigt och i sÄ fall vad? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta lÀrare kontaktats och intervjuats med hjÀlp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen Àr indelad i tre huvuddelar.

Tidsstyrningens inverkan pÄ dysfunktionella beteenden i svenska revisionsbyrÄer: en kvantitativ studie

Till följd av ekonomistyrning uppkommer olika former av beteenden. I revisionsbranschen utgör tidsstyrning den största delen av styrningen, vilket ter sig logiskt dÄ löner Àr den största kostnadsdrivaren. Tidsstyrningen ger i mÄnga fall upphov till tidspress, vilket i sin tur tenderar att ge upphov till olika typer av dysfunktionella beteenden. Dessa dysfunktionella beteenden stÄr i kontrast mot revisionens syfte, nÀmligen att borga för kvalitet och riktighet i företagens ekonomiska information. I tidigare studier i andra lÀnder (bland andra USA, Storbritannien, Irland och Australien) har dysfunktionella beteenden visats uppkomma till följd av hög tidspress.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->