Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning..

Som examensarbete valde jag att göra något så galet som att skriva en bok. Jag hade aldrig kunnat ana vad jag gav mig in i, och vilket oerhört lärorikt äventyr jag stod inför. Många gånger var jag nära att ge upp helt och tänkte att jag aldrig skulle kunna ro detta i land. Men den 1 maj 2012 skickades faktiskt boken till tryckeriet, en dag jag för evigt kommer att minnas med ett stort leende. Ingenting är omöjligt, så länge du är beredd att kämpa för det - och tro mig, det har jag verkligen gjort.Min bok heter We All Need Heroes.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. 11 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; att inte vara hel som människa och uppleva kroppen som främmande; att bli begränsad i aktiviteterna; att vara beroende av stöd och hjälp från andra; att känna rädsla för att bli dömd av andra; att återanpassa sig till det dagliga livet efter amputationen. Litteraturstudien visade att personer med amputerat ben upplevde att behovet av stöd var viktigt, att det dagliga livet blev begränsat och att de upplevde sig stigmatiserade av andra människor. Det framkom även att de upplevde fantomkänslor och fantomsmärtor.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan från födseln, bemöts på olika sätt beroende av kön och ställs inför skilda förväntningar. Studier visar på att könsskillnader syns långt ner i åldrarna när det gäller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förväntas av respektive kön och vilken ordning som gäller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.

Jag söker svar på hur jag kan förbättra min förmåga att spela bas så som en amerikansk gospelbasist. Jag klargör min egen musikaliska bakgrund men även min tidigare upplevelse av gospelmusik. För att samla information studerar jag amerikanska basister på plats i Chicago och New York, USA men försöker även via intervjuer med gospelbasister och andra gospelmusiker få större klarhet i ämnet. Den stora konstnärliga delen i mitt arbete är sex stycken ljudexempel där jag försöker klargöra skillnaderna mellan hur jag brukar framföra gospelmusik och hur jag anser att amerikaner framför gospelmusik. De inspelningarna visar på hur jag börjar framföra gospel med större pondus och ett senare förhållande till pulsslagen.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet såg ut före, under och efter andra världskriget samt att undersöka varför den militära närvaron såg ut som den gjorde under nämnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på att förklara den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet utifrån stormakternas militärpolitiska strategier och förutsättningar. Frågeställningarna i uppsatsen syftar till att besvara frågan: hur såg den svenska militära närvaron ut i Riksgränsen/Kirunaområdet före, under och efter andra världskriget, samt att besvara frågan: varför såg den ut som den gjorde? Metoden som används är kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen utgår från den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militär närvaro vid Riksgränsen eller i Kiruna.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943..

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

Avsikten med denna studie var att identifiera upplevelsen av högskolan bland första och andra generationens akademiker. Detta är en kvalitativ studie vars empiriska material består av intervjuer med åtta personer. Intervjuerna belyser upplevelsen av högskolan. Högskolan i Sverige har expanderat och utvecklats under årens lopp. Att studera vid högskolan har förlorat sitt unikum.