Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i nÄgon form av idrottslig verksamhet, man kan alltsÄ pÄstÄ att idrotten, nÀst efter skolan, Àr vÄr största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt sÄ finns mycket lite forskat pÄ vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar pÄ frÄgestÀllningar utifrÄn de tvÄ övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssÀtt med en enkÀtundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Denna studie handlar om dialektanvÀndning och attityder till dialekt bland dagens ungdomar i Uppland. Den bygger pÄ en enkÀtundersökning som har genomförts i tvÄ gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna frÄn Uppsala och i den andra frÄn övriga Uppland. EnkÀten bestod av tvÄ delar: en första del innehöll allmÀnna frÄgor om anvÀndningen av dialekt och standardsprÄk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta dialektala drag, som har tagits upp som utmÀrkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkÀtens andra del.De viktigaste frÄgestÀllningarna har varit om vissa dialektala drag finns kvar hos dagens ungdomar och hur vanliga de Àr, om det finns nÄgra skillnader mellan sprÄket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller anvÀndning av och attityder till dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen dÀr de flesta elever kommer frÄn upplÀndska landsbygden Àr mer dialektala Àn de i klassen dÀr de flesta kommer frÄn Uppsala.

VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sĂ„dant projekt var föratt bĂ„de polisen och ungdomar reagerade pĂ„ att ungdomar kĂ€nde sig hotade och trakasseradedĂ„ de skulle vittna mot nĂ„gon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Ă€ven informera ungdomarvad de kan göra nĂ€r de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fĂ„ungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bĂ„de Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlĂ€sning av artiklar.VĂ„ga vittna och Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som gett vĂ€ldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nĂ„tt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjĂ€lvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stĂ€lla frĂ„gor.Vi anser att bĂ„de VĂ„ga Vittna samt Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som Ă€r mycket relevantaför att fĂ„ unga att ta steget att vĂ„ga vittna. Det Ă€r viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhĂ€nder före, under och efter en rĂ€ttegĂ„ng.

Den hÀr studien av en grupp ungdomar med utlÀndsk bakgrund försöker skapa förstÄelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. HuvudfrÄgorna Àr: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, tvÄ mÀn och fem kvinnor. Deras berÀttelser vÀxlade mellan de för dem vÀlkÀnda vanorna och de nya som de möter hÀr. Denna lÀrandeprocess upplevdes svÄr att hantera och acceptera, men de har inte nÄgra andra val dÄ de vill kÀnna sig inkluderade i den nya kontexten.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Denna studie heter ?Jag vill inte dricka, vad Àr det ni inte förstÄr? ? En statistisk undersökning om varför ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol? och Àr skriven av Maria Zaito och Zameena Rajpar. Syftet med denna studie Àr att ta reda vilka valda faktorer som har en betydelse för varför ungdomar sÀger sig avstÄ helt frÄn alkohol och om det finns nÄgon könsskillnad i detta. De utvalda faktorerna i denna studie Àr ungdomen skolsituation, familjesituation och ungdomens relation till vÀnner. Regressionsanalys anvÀndes för att berÀkna oddskvoter för dessa olika faktorer i förhÄllande till nollkonsumtion.

Det finns forskning som pekar pÄ att barn och ungdomar i pÄgÄende familjehemsvÄrd presterar sÀmre jÀmfört med normalbefolkningen samt att de lÀmnar skolan med lÄg utbildningsnivÄ För att komma in pÄ arbetsmarknaden stÀlls i dag krav pÄ utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhÀllsvÄrd riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstÄr och förklarar sin utbildningssituation. Detta Àr ett angelÀget studieomrÄde eftersom samhÀllet har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt Àr familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig sjÀlva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har anvÀnts och sex familjehemsplacerade tjejer i Äldern 17-21 Är med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Andelen ungdomar som inte uppfattar nÄgra större risker med cannabisbruk har ökat de senaste Ären. Ungdomarnas uppfattning av riskerna med cannabisbruk pÄverkar huruvida de kommer att vÀlja att avstÄ frÄn eller bruka drogen. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka risk- och skyddsfaktorer som pÄverkar ungdomars riskperception avseende cannabisbruk. FrÄgestÀllningarna har varit hur förÀldrarna, skolan och vÀnnerna pÄverkar riskperceptionen. Uppsatsen utgÄr frÄn en subjektiv syn pÄ riskperception som innebÀr att inte en faktor ensamt kan förklara om ungdomarna har en lÄg eller hög riskperception.

Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan mÀnniskor pÄ ett helt nytt sÀtt Àn tidigare. Dock Àr cybervÀrlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer bÄde offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att fÄ en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nÀtbrott utifrÄn ungdomarnas synvinkel. Mer specifikt gÀller det krÀnkningar, olaga hot och sexualbrott.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrÄn sjÀlvrapporterade data undersöka hur förÀldrars sysselsÀttningsgrad pÄverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som riktats till gymnasieungdomar i Ärskurs tre och arbetet har utgÄtt ifrÄn en positivistisk ansats. GrundlÀggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsÀttningsgrad hos förÀldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lÀrande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsÀttningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg Àn ungdomar frÄn familjer med lÄg sysselsÀttningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts pÄ omrÄdet och bidrar med ökad kunskap om hur förÀldrars sysselsÀttning kan pÄverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohÀlsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet med barn och ungdomar. Att delaktighet och inflytande har ett samband med hÀlsa Àr kÀnt, men det Àr oklart hur vÀl dokumenterat Àmnet Àr. Syfte: Att göra en sammanstÀllning kring barn och ungdomars psykiska hÀlsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study anvÀndes för att sammanstÀlla aktuell litteratur inom det valda Àmnet.

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som Àr placerade i sÀrskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom lÀser pÄ högstadiet i en sÀrskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingÄ i sÀrskild undervisningsgrupp och dÀrföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förstÄelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp kÀnnetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en sÀrskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever bÄde en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vilka tankar och vĂ€rderingar gymnasieungdomar med fokus pĂ„ killar har kring kondomanvĂ€ndande. Huvudsakligen har tre genomgĂ„ende teman anvĂ€nts; respekt, tillit och ansvar med följande frĂ„gestĂ€llningar:- Finns det nĂ„gra skillnader mellan tjejer och killar gĂ€llande kondomanvĂ€ndande?- Är ungdomar mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI?- Hur vanligt Ă€r det att ungdomar anvĂ€nder skydd (kondom) vid sexuella kontakter?- Hur uppfattar ungdomar sannolikheten att smittas av STI och hur allvarligt upplever ungdomarna att det Ă€r att smittas av STI?- Vad pĂ„verkar kondomanvĂ€ndandet hos ungdomar?- Hur ser vĂ€rderingarna och attityderna ut kring kondomanvĂ€ndande?- KrĂ€vs det nya och andra metoder i det förebyggande arbetet för att förĂ€ndra och öka kondomanvĂ€ndandet- Vad skulle fĂ„ fler ungdomar att anvĂ€nda kondom?FrĂ„gestĂ€llningarna har utifrĂ„n deras karaktĂ€r anvĂ€nts i den metod dĂ€r de varit mest lĂ€mpliga.I studien anvĂ€ndes tvĂ„ olika metoder; en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa delen har material frĂ„n enkĂ€ten UngKAB09 anvĂ€nts. Den kvalitativa delen har bestĂ„tt av fokusgrup-per som Ă€r en vĂ€lfungerande metod nĂ€r man vill ta reda pĂ„ ungdomars tankar och vĂ€rderingar kring kĂ€nsliga Ă€mnen och fĂ„nga upp kulturella vĂ€rderingar.Resultaten frĂ„n studien visar att det inte finns nĂ„gra större skillnader mellan killar och tjejer nĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av kondom och ungdomarna verkar vara mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI.