Varje Är placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefÀr hÀlften placeras för behandling. Studiens frÄgestÀllningar Àr: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de fÄr hjÀlp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjÀlp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frÄgorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjÀlp kan delas in i tre kategorier; ?över förvÀntan? 27%, ?motsvarar förvÀntan? 41%, ?mindre Àn förvÀntat?, 32%.

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkÀter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. MÄnga unga upplever en stor osÀkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlÀgga vilka omrÄden kvinnor respektive mÀn i Ärskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste Äret gjort förÀndringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frÄgeformulÀr som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frÄgor angÄende elevernas aktivitetsutförande under det senaste Äret besvarades av 40 elever i tvÄ naturvetenskapliga klasser pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

Astma Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar luftrören och drabbar mÀnniskor över hela vÀrlden. Att vara ung och leva med astma innebÀr utmaningar i vardagen och kan pÄverka hur individen ser pÄ sin subjektiva kropp och sin livsvÀrld. Det Àr i ungdomsÄren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan pÄverkas av de kÀnslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vÄrdpersonal ska förstÄ ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krÀvs det ökad kunskap om hur det Àr att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen pÄverkar deras livsvÀrld.

FrÄgan om hur ungdomar i UmeÄ vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta Àmne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagslÀget. Dels av egenintresse, men ocksÄ för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- ErsÀng- samt Minervaskolan .DÀr gjorde vi en enkÀtstudie samt djupintervjuer med tvÄ ungdomar frÄn varje klass. En ordningspolis frÄn UmeÄ samt rektor pÄ ErsÀngskolan intervjuades.

SammandragBakgrund:Sexualitet Àr en vÀsentlig del av att vara mÀnniska och varje individ har rÀtt till en trygg och hÀlsosam sexualitet. Upprepade studier pÄvisar dock förÀndrade sexualvanor hos ungdomar med mer tillÄtande attityder och ett ökat risktagande kring sexualitet. Konsekvenserna av ett sexuellt risktagande kan bli allvarliga och det förebyggande arbetet blir alltmer viktigt.Syfte:Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som har samband med ett sexuellt risktagande hos ungdomar i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, samt att undersöka om könsskillnader förelÄg.Metod:En empirisk studie med kvantitativ metod har anvÀnts. Studien bygger pÄ ett redan insamlat material som Àr byggt pÄ en enkÀtundersökning. Materialet har analyserats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och via Chi-square test testades dÀr huvudvariabeln, >3 sexualpartners under det senaste Äret, mot relevanta variabler i enkÀten.

Uppsatsens sociologiska problem Àr ungdomsbrottslighet. Varför begÄr ungdomar brott och vilka faktorer pÄverkar dem att begÄ brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrÄn ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr utvecklingen har blivit grövre, frÄn stöld till vÄldsbrott. Vilket till stor del beror pÄ ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstÄ riskbeteenden hos individer, dÀr drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgÀngesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende pÄ personlighet mellan tvÄ grupper av ungdomar frÄn en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. JÀmförelsegruppen bestod av 111 ungdomar frÄn fyra olika gymnasieklasser.

OmhĂ€ndertagna ungdomar vid institution Ă€r en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sĂ€llan kommer till tals gĂ€llande sin situation. Uppsatsen belyser utifrĂ„n brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad pĂ„ Älgeredskollektivet i HĂ€lsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs pĂ„ kollektivet. Studien utformas med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer dĂ€r respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor pĂ„ kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjĂ€lp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat pĂ„ att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och frĂ„n sin personal.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn pÄ sin nuvarande karriÀr och framtida karriÀrmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 Är som studerade heltid minst fem kurser pÄ ett komvux inom Stockholms lÀn. Metoden som tillÀmpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. UtgÄngspunkten var att ge en inblick i individens inre vÀrld med fokus pÄ vilka inre faktorer som spelar in vid karriÀrvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas frÀmsta mÄl Àr att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in pÄ olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

Inom behandling för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden ansesMTFC-metoden vara ett bra alternativ till andra heldygnsinsatser. Detta har vÀcktvÄrt intresse för att studera MTFC-programmet utifrÄn ungdomarnas egnaerfarenheter. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn tvÄ hypoteser, den ena som menar attMTFC Àr en effektiv behandlingsmetod för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden och den andra hypotesen ifrÄgasÀtter MTFC-metodenutifrÄn kontroll och makt, vilka Àr centrala delar av behandlingsmetoden. UtifrÄnhypoteserna formulerades syfte och frÄgestÀllningar. Syftet med studien har varitatt undersöka MTFC-programmet som en alternativ behandlingsmetod till andrainsatser för ungdomar mellan 13 och 20 Är, med antisociala/normbrytandebeteenden.

Ungdomsinnebandyn i JÀmtlands lÀn har de senaste 10 Ären tappat spelare. Precis som övriga idrottsverksamheter i Sverige upplever innebandyn ett tapp av ungdomar vid 15 till 16 Ärs Älder. Forskningen pekar mot att en ungdomstrÀnare Àr av betydelse för att ungdomar ska fortsÀtta med sin idrott. Syfte Belysa betydelsefulla faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy till seniornivÄ, samt betydelsen av ungdomstrÀnaren. Metod Kvalitativ manifest innehÄllsanalys utifrÄn semi-strukturerade intervjuer (n=5) med unga manliga seniorspelare (=21,8 Är; sd=1,6 Är) frÄn JÀmtlands lÀn.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet Àr att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika nÀr det gÀller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning. I analysen har sÀrskild hÀnsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, förÀldrars födelseland samt förÀldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger pÄ den unges uppfattning om vÄrdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra omrÄden; restriktioner i skolan och pÄ fritiden, begrÀnsningar i heterosexuella förÀktenskapliga relationer, begrÀnsningar i val av framtida Àktenskapspartner samt begrÀnsningar i sexuella relationer innan Àktenskap.Studien bygger pÄ en sekundÀranalys av kvantitativt datamaterial hÀmtat frÄn tvÄ tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Uppsatsen Àr en studie av elevers bildarbete med inriktning pÄ skapelseprocessen, frÄn idé till fÀrdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrÄn idén kom, vad som pÄverkade motivvalet samt hur sjÀlva skapandet gick till. HÀr har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion sÄvÀl pÄ fritiden som i skolan samt elevens tillvÀgagÄngssÀtt vid sjÀlva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartlÀggande undersökning av sex elever i Är nio. Materialet har bestÄtt av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den fÀrdiga mÄlningen.