FrÀmjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar Àr ett viktigt folkhÀlsomÄl i Sverige och de offentliga miljöer dÀr ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjÀlpa ungdomar att Àta nyttigare Àr det ocksÄ av betydelse att hÀnsyn tas till ungdomars egna Äsikter gÀllande vad som pÄverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgÄrd resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förÀndring av detta. MÄlet var att med utgÄngspunkt frÄn resultatet frÄn fokusgruppsintervjuer ge förslag pÄ förÀndringar i kaféet för att frÀmja hÀlsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 Är i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning Àr viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hÀlsosamma livsmedelsval. I en förÀndring av kaféet Àr det dÀrför viktigt att man har ett brett, billigt och mÀttande utbud innehÄllande bÄde nyttiga och onyttiga livsmedel.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingÄr att möta ungdomar med synskada utifrÄn behov ochförutsÀttningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hÀlsa, vÀlbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemÀstrande utifrÄn sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga upplevelser av hÀlsa och vÀlbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundÀrt syfte med studien Àr attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehÄllsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehÄllsanalys utifrÄn SAUK -modellens bÀrande delar.ResultatAtt ha hÀlsa Àr att vara i balans och att ha livsmÄl. I strÀvan mot sina livsmÄl, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna anvÀnder de för att möta upp de yttre miljöomstÀndigheter,som stÀndigt gör sig pÄminda.DiskussionBloggförfattarna anvÀnder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehÄlla balanseller att uppnÄ balans.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .

Studien anvÀnder ett explicit test och jÀmför ungdomar (14-16 Är) och vuxna gÀllande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivÄ. Dessa faktorer förvÀntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begÄr fler brott per capita Àn vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs frÄn fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr och visade pÄ flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen dÀr vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strÀngare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivÄ. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat pÄ en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvÀllspress. Problematiseringen av uppsatsÀmnet var den verklighet som konstrueras, i det hÀr fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstÄ bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. TvÄ statligt utgivna rapporter valdes ut, dÀrefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde Àmnena ungdom och de utvalda rapporterna.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

I vÄrt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika stadsdelar, undersökt vad Ätta elever i Äldrarna 7-9 Är tÀnker kring fattigdom. Som blivande lÀrare vill vi veta vad elever tÀnker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga mÀnniskor upplever sin situation, vad fattigdom innebÀr samt om de anser sig sjÀlva eller andra kunna pÄverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hÄllbar utveckling. VÄrt syfte Àr Àven att se om det finns nÄgra sociokulturella skillnader beroende pÄ elevernas bakgrund. Vi har genom vÄrt arbete konstaterat att barnen har mÄnga olika tankar kring fattigdom.

BAKGRUND: Psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar frÀmst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero pÄ tidigare hÀndelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i Äldrarna 12-25 Är. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras pÄ 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som anvÀndes var pubmed och psycinfo. Temaanalys anvÀndes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i tvÄ huvudkategorier, med tvÄ underkategorier vardera.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). LÀxor ? i vilket syfte? En studie om lÀrares syn pÄ lÀxor i en mÄngkulturell skola. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lÀrare tÀnker kring fenomenet lÀxor.

Bakgrund: Diabetes typ 1 Àr en sjukdom som ofta uppkommer i tidig Älder. Att fÄ diagnosen innebÀr en stor omstÀllning för ungdomen dÄ livsstil mÄste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsÄren Àr frigörelsen frÄn förÀldrarna samt att hitta en egen identitet framtrÀdande. I vÄrden kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men Àven stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och Àr pÄ sÄ sÀtt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvÄrd blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.