Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Ungdomar Àr den mest brottsutsatta gruppen i samhÀllet och mÄnga av de brott som begÄs av ungdomar kommer aldrig till polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka nÀr det gÀller anledningar att vittna och anmÀla brott. Detta för att fÄ en tydligare bild av ungdomars synpunkter pÄ att anmÀla brott och syftet i denna studie var dÀrför ungdomar benÀgenhet/attityd till att vittna och anmÀla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr 15 gymnasie elever i Äldrarna 16-18 Är varav nio manliga och sex kvinnliga frÄn tvÄ olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rÀttsvÀsendet och rÀdsla Àr bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med polisen.

Uppsatsen Àmnar belysa brÀnnmÀrkningsfenomenet utifrÄn ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade pÄ ett hem samt deras upplevelser kring brÀnnmÀrkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans stigmateori. FrÄgestÀllningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och pÄverkas av sin eventuella brÀnnmÀrkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhÀllet uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr nio intervjuer genomförts och bearbetats.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet Àn vuxna att fatta sjÀlvstÀndiga beslut. Ungdomar pÄverkas av sina förÀldrar och vÀnner nÀr de stÄr inför olika val. NÀr ungdomar vÀl fattar sjÀlvstÀndiga beslut sÄ utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmÄgan, öppenhet, autonomi och förÀldrars stöd pÄverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre omrÄden: utbildning, trÀning eller konsumtion.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet pÄverkar interaktionen med ungdomar utifrÄn myndighetens mÄlsÀttning att öka allmÀnhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua Ätta VÀsterortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur mÄlsÀttningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jÀmförelse mellan nÀrpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. UtifrÄn resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvÄrar förtroendeskapandet.

Detta examensarbete behandlar anvÀndandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser anvÀndandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lÀgger sÀndare respektive mottagare i anvÀndandet av smileys? GÄr det att kategorisera och gruppera anvÀndarna av smileys utifrÄn Älder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattsprÄk (innehÄllande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, anvÀnder sig av dagligen framför sina datorer. En enkÀtundersökning bland elever vid tvÄ Är 6-9 skolor och en undersökning via tvÄ diskussionsfora pÄ Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys anvÀnds som ett uttryck för kÀnslor, sinnesstÀmningar, ansiktsuttryck, kroppssprÄk och tonfall..

Ungdomar begÄr brott och de utsÀtts för brott. De brott som begÄs av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket pÄverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör pÄ sin fritid, var de Àr och vem de umgÄs med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsÀttas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen Àr det som för dessa ungdomar samman.

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.