Varje dag använder sig miljontals svenskar av någon form av medlems- eller kundklubbskort när de handlar i butik, kontaktar en kundtjäst eller loggar in på ett företags hemsida. Motiven till detta kan förstås vara olika - det kan vara smidigt, lönsamt eller nödvändigt för att överhuvudtaget få den hjälp och service man önskar. För företagen är denna registrering å andra sidan ett effektivt sätt att samla information om sina kunder som ett led i deras lojalitetsskapande arbete mot kund. Tidigare, internationella studier av CRM visar dock på att företagen inte utnyttjar den information de har om kunder för att verkligen styra verksamheten.Syftet med denna uppsats är att studera om detta är ett aktuellt problem även bland svenska företag genom en enkätundersökning riktad till CRM- och kundklubbsansvariga vid svenska företag. Denna undersökning har utarbetats utifrån Cuthbertsons tre kriterier för att avgöra om en organisation är kundorienterade eller ej.Resultat visar att de flesta företag som deltog i studien inte använder informationen man samlar in från kunderna i någon större utsträckning.

Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat härdighetssystem för örtartade perenner är nödvändigt då deras övervintringsstrategier skiljer sig från vedartades. Men som det ser ut idag är det många perenner som inte får plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trädgårdsbranschen nu efterfrågar en översyn av härdighetssystemet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Uppsatsen handlar om Location-Based Services (LBS) vilket ärapplikationer / system som använder en specifik position på jordklotetför att leverera information om dess omgivning till användaren. Dessaapplikation använder sig ofta av ett lokaliseringssystem för attlokalisera användarens aktuella position men användaren kan ävenmanuellt specificera den position som är av intresse. Dessa tjänster ärkomplexa att utveckla då det är många olika parter och system sommåste samarbeta för att det hela ska fungera. Uppsatsens problem äratt genomföra en förundersökning till utvecklandet av en mobilreseguide vilken ska användas av personer som vill erhålla fakta omde platser som besöks vid resor och utflykter i naturen.Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod därintervjuer har använts som primär datainsamlingsteknik. Intervjuer hargjorts på 6 olika respondenter i blandade åldrar och kön med detgemensamma intresset att de alla tycker om att resa.

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar.

Facebookanvändandet ökar i alla åldrar i Sverige. 2010 var hälften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nätverk (Findal, 2010). Användarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina Facebookvänner som ofta består av en blandning av familj, släkt, vänner och ytligt bekanta. Med tanke på blandningen av Facebookvänner uppstår frågan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar på Facebook. Skiljer de sig från fysiska sociala relationer och i sådant fall på vilka sätt? Tidigare forskning i ämnet visar att på Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi är ytligt bekanta med.

Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med stroke på annan medicinsk vårdavdelning än strokeenhet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare.

Uppsatsens titel: Den moderna resekunden En studie i informationssöknings- och bokningsbeteendeFörfattare: Malin Olsson och Caroline SvanbergHandledare: Erika Andersson Cederholm och Maria MånssonProblem- Mycket av forskningen kring resebranschens olika kommunikations-beskrivning kanaler antar researrangörernas perspektiv och behandlar omtalade ämnen såsom den fysiska resebyråns överlevnad i ett alltmer virtuellt samhälle. Vi upplever att det behövs undersökningar som ställer kunden i fokus och studerar de bakomliggande faktorer till hur kunder väljer att dels samla in information inför sitt köp av resa och dels utföra den faktiska bokningen.Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera komplexiteten och nyanserna i de tillvägagångssätt som olika typer av resekunder använder sig av vid informationssökning och bokning av resor samt definiera de faktorer som ligger bakom beteendet. Därigenom vill vi specificera vad som utmärker en typisk modern resekund av idag.Metod: Vi har valt att använda researrangören Sembo som vårt fallföretag. I vår undersökning har vi antagit ett abduktivt perspektiv, där vi kombinerat två kvalitativa metoder i djupintervjuer och frågeformulär utskickade via e-mail.Teori: Vi har valt att först behandla teorier utifrån ett bransch- och aktörsperspektiv för att sedan behandla resekundens informationssöknings och bokningsbeteende.Slutsatser: Vi har kommit fram till att en typisk modern resekund vill ha kontroll över sin informationssökning och bokning samtidigt som den sociala omgivningen spelar en stor roll som informationskälla. Många kunder anpassar sig till dagens självbetjänande förutsättningar och skapar en relation till dem, samtidigt som det alltid kommer att finnas människor som inte gör det utan föredrar kontakt med en yrkesperson.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjärtsvikt. Antalet drabbade förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Omhändertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, främst inom slutenvården. Hjärtsvikt är i sig ingen sjukdom, utan en benämning på ett sjukdomstillstånd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjärtats funktion. Det innebär att hjärtats pumpförmåga har försämrats, vilket medför att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod och syre till kroppens vävnader och organ.

Vänner emellan är ett integrationsfrämjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlända ungdomar. Verksamheten strävar efter ett mål, där en vänskapsrelation ska skapas mellan nyanlända och etablerade svenskar. Denna relation ska så småningom underlätta de nyanländas situation som ny i Sverige. Integrationsåtgärden ska även vara en möjlighet för dem att träna på det svenska språket, social träning samt få en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vår studie är att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ?Vänner emellan? med vänskapsrelationer i fokus.Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlända.

Bakgrund: Varje år dör cirka 1000 svenskar av brustet abdominellt aortaaneurysm (AAA), pulsåderbråck. Sjukdomen är ofta asymtomatisk och därför vet patienten i de flesta fall inte att hon eller han har en sjukdom förrän aneurysmet upptäcks. Sverige har på senare år infört screening på män över 65 år för att hitta eventuella AAA. AAA upptäcks även vid annan undersökning av buken. Mortaliteten är hög vid ruptur (bristning) och patienten opereras först när aneurysmet nått en viss diameter.

NCC Construction är en del av NCC koncernen och är ett av de största byggföretagen i Sverige idag. Detta examensarbete är utfört i samarbete med NCC Construction i Karlstad och behandlar ämnet miljömedvetenhet. Uppgiften var att studera och analysera de anställda med hänsyn till deras miljöpolicy samt att uppskatta hur väl företaget når ut med sin information, samt att ta fram olika förslag på förbättringar i NCCs pågående miljöarbete.NCCs miljöpolicy har fyra övergripande mål och det finns klart och tydligt nerskrivet vad den anställde är skyldig att bidra med i sitt arbete med hänsyn till företagets strävan mot en bättre miljö. Behovet av en väl formulerad miljöpolicy är väsentligt då det är denna som beskriver vilka mål som finns och hur dessa ska uppnås.För att få fram svar på min frågeställning utfördes en enkätundersökning där arbetsledning, byggnadsarbetare samt underentreprenörer var målgruppen. Denna undersökning var anonym och analyserades med hänsyn till position, ålder och antal år i företaget.Resultatet i denna undersökning visar på stor förståelse hos de anställda inför miljöfrågor.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vård, dvs. vård i livets slutskede. I takt med att den äldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vård vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vårdsammanhang. I vården skapas kulturmöten, såväl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur är komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser på hälsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvårdnad.