En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet Svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i Svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig Svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av Svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet Svenska som andraspråk är..

En kvalitativ studie på revisionsutskott i Svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens Svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den Svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i Svenska och i förslget på nya kursplaner i Svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i Svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i Svenska och förslaget på nya kursplaner i Svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i Svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i Svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den Svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den Svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den Svenska bankmarknaden..

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring Svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser Svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa Svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring Svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den Svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det Svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den Svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den Svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den Svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den Svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att Svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den Svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det Svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den Svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den Svenska modellen, den Svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av Svenska som har lyckats lära sig grunderna i Svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av Svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av Svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av Svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för Svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser Svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av Svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun..

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngremänniskor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har mångamänniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stödav tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkansvarumärkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera ochkänna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom Svenska som andraspråk..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i Svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande Svenska som andraspråkslärare.Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever..

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna..

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och låga priser, de måste därför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den Svenska vården.Syftet med studien är att analysera och utvärdera Svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende på sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet Svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än Svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar: Hur undervisar lärare i ämnet Svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i Svenska? Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna.