Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet.1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vem som hr rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Vi ville få kunskap om hr rektorerna på grundskolor i Uddevalla och Vänersborgs kommun tillämpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda på om elever med utländsk bakgrund får den undervisning som de har rätt till i svenska som andraspråk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andraspråksundervisningen. De metoder vi använt för att få material till undersökningen är både av kvantitativ och kvalitativ karaktär.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Problemet med att stenen i beläggningar, naturstenshällen, glider mot underlaget p.g.a. för låg friktion är ett stort och kostsamt problem för både beställare och entreprenör. För att försöka besvara frågan om hur mycket stenens ytbearbetning på undersidan påverkar friktionen vid olika vertikal belastning har ett stort antal tester genomförts. Stenens undersida hart testats med tre olika nybearbetningar sågad, flammad och krysshamrad. Stenarna har sedan med tre olika vertikal belastning dragits i fyra olika sättsandsunderlag, torrt respektive fuktat stenmjöl och torrt respektive fuktat stenkross (2-4 mm, ?flis?). För att säkerställa skillnaderna har en statistisk analys genomförts. Den första iakttagelsen som har gjorts är att den krysshamrade stenen i 6 av 6 fall har större friktion mot underlaget än de andra ytbearbetningarna, oberoende av variation i vertikal belastning på fuktat stenmjöl och stenkross.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare.

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsättningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förändrats de senaste åren, och hur detta har påverkat mångfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgångsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förläggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och åsikter står som grund för den här uppsatsen.Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jämställdheten inom den svenska seriebranschen, men att man åtminstone har börjat bli mer medveten vid detta än man varit tidigare..

The thesis examines ?intermediality? in Svenska Bios (Swedish Biograph) first fiction films. Värmlänningarne (1910), Fänrik Ståls Sägner (1910), Bröllopet på Ulfåsa (1910), Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf (1910), Amuletten (1910), Emigranten (1910) and Järnbäraren (1911) are analysed in relation to theatre, literature, music and ?reality?. A detailed discussion of intermediality is combined with specific theories relating to pictorialism and literary presentation in film.

Denna uppsats behandlar frågan om det finns ett samband mellan järnvägens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska staten bedrev i området. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgränsas till tidsperioden från och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgränsning beror av att försvenskningspolitiken påbörjades och avslutades under denna period. Järnvägen kan vara ett mått på modernitet men även ett tecken på att ett land är moderniserat och kulturellt enat.

Svenska fondsparare intresserar sig alltmer för olika tillväxtmarknader. Årligen investeras sju procent av det svenska fondsparandet i Östeuropafonder, där Ryssland är den största marknaden. Denna studie syftar till att utvärdera Rysslandsfonder som är öppna för svenska småsparare med hjälp av CAPM, samt prestationsmåtten Jensens alfa, Sharpe- och Treynorkvoten. Studien omfattar 12 fonder under perioden 2007-2010 där daglig NAV-kursdata använts. Analysen är uppdelad där studien i period 1 analyserar hela perioden och i period 2 analyserar den andra halvan då 2008 års finanskris börspåverkan har minimerats.

I en longitudinell fallstudie har jag undersökt språkutvecklingen hos en vuxen inlärare av svenska som andraspråk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfällen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades några typer av nominalfraser och några syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrån ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andraspråksinläraren pendlar mellan nivå fyra och nivå fem enligt processbarhetsteorin, men de visar också att det krävs djupare studier av hans andraspråk för att ge en mer sammansatt bild av hans andraspråk..

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskämnet på IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lärare som undervisar i både IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder är en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de två lärare som undervisar i IB-svenska på den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrån fallstudien är att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten är snävare än för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgängliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskränker lärarnas frirum, både det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.