I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

Utställningstexten är en del av utställningen och skall därför läsas som en sådan. Den är beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhälle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet är en institution som har fått ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmänheten och det är bland annat genom utställningstexterna som denna kommunikation sker. Då en väggtext på ett museum av funktionella skäl bör vara kortfattad för att nå ut till sin publik så anser jag att Moderna Museets väggtexter är en komprimerad form av den viktigaste informationen.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll. I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin.

Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ?backpackers?. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen.

Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel..

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte är av typografisk karaktär, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det är möjligt att få igång meningsskapande samtal. Ett annat syfte är att belysa min roll som svensklärare och se om det är möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man får fatt på lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden är kvalitativ och består av skriftligt dokumenterade berättelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter är två elever, en pojke och en flicka, som går sjunde året på en F-9 skola.

Elever med svenska som andraspråk presterar sämre i matematikundervisningen än jämnåriga med svenska som modersmål. I detta arbete undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som används är en undersökning av vad forskare i ämnesområdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sämre prestationer är komplexa. Bristfälliga svenskkunskaper leder till svårigheter att förstå och kommunicera matematik.