FörÀndring av levnadsvanor gÀllande kost och motion Àr en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vÄrd spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gÀllande undervisning och motivering till förÀndrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förÀndrade levnadsvanor gÀllande kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.

Föreliggande studie Àr ett försök att fÄ fram relevant information kring realisering av kvantitet i tvÄ svenska dialekter. FöremÄl för undersökningen Àr eliciterade enstaviga minimala ord frÄn tvÄ talare av gotlÀndska samt tvÄ talare av skÄnska. Materialet, som spelats in av dialektprojektet SweDia 2000, ger möjlighet att i flera dialekter studera kvantitetsfenomenet med hjÀlp av samordnade, jÀmförbara ordlistor..

Ämnesövergripande undervisning innebĂ€r att Ă€mnesgrĂ€nserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utifrĂ„n begreppen samspel, lust och motivation och lĂ€rande undersöka varför sex pedagoger i lĂ„g och mellanstadiet arbetar Ă€mnesövergripande. Vi har Ă€ven valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förstĂ„else för vad Ă€mnesövergripande undervisning innebĂ€r redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen Ă€r att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en Ă€mnesövergripande undervisning.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivÄgruppering i svenskÀmnet pÄ högstadiet som finns hos nÄgra lÀrare med stor erfarenhet av arbetssÀttet. Metoden jag valt Àr kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lÀrare med stor erfarenhet av att nivÄgruppera i Àmnet svenska, som alla jobbar pÄ samma skola. Resultatet visade att beroende pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ Àmnet svenska och pÄ sprÄkutveckling sÄ har de ocksÄ olika instÀllningar till nivÄgruppering. Med en mer formaliserad syn pÄ svenska och sprÄkinlÀrning ter sig nivÄgruppering som ett naturligare val Àn om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad Àmnessyn. Slutsatser som kan dras frÄn resultatet Àr att svenska passar mindre bra för nivÄgrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lÀrarna stÀller sig emot eller Àr tveksamma till att anvÀnda arbetssÀttet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivÄgruppering ÀndÄ görs Àr att mina informanter upplever pÄtryckningar frÄn skolledningen att arbeta sÄ och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har pÄ estetik och pÄ vilket sÀtt de arbetar kring de estetiska Àmnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta ocksÄ förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som bÄde blivande och verksamma lÀrare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att fÄ se en helhet. En renodlad intervjustudie var dÀrför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fÀltanteckningar och observationer.

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Sverige tar idag emot flyktingar frÄn lÀnder dÀr analfabetism rÄder och i den svenska skolan fÄr vi allt fler tonÄringar som aldrig har gÄtt i skolan förut. Syftet med denna uppsats Àr att lÄta en av dessa tonÄringar, Tamara, beskriva hur hennes sprÄkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes sprÄkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjÀlp av tolk.

Den hÀr kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur fyra svensklÀrare uppfattar Àmnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i Àmnesplanen pÄverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs Àmnesplanen för Svenska 1 som mer omfÄngsrik och att kraven Àr betydligt högre jÀmfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i Àmnesplanen Àr dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svÄrt att avgöra tydliga grÀnsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivÄerna. Resultatet av undersökningen tyder ocksÄ pÄ att lÀrare till stor del tolkar kunskapskraven i Àmnesplanen för Svenska 1 pÄ olika sÀtt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext dÀr samtliga fyra informanter utgÄtt frÄn samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar pÄ en orovÀckande trend för likvÀrdigheten i bedömning och betygssÀttning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att försöka ta reda pĂ„ hur andrasprĂ„kselever pĂ„ den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gĂ€llande Svenska som andrasprĂ„k, Ă€mnes- och modersmĂ„lsundervisning och vilka faktorer som Ă€r viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie pĂ„ skolan dĂ€r jag har intervjuat fyra andrasprĂ„kselever. I mitt arbete har jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad innebĂ€r, för andrasprĂ„kseleverna, en vĂ€l fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andrasprĂ„kseleverna att de fĂ„r möjlighet att utveckla andrasprĂ„ket parallellt med sitt modersmĂ„l? (3) Har förĂ€ldrasamverkan en betydande roll för andrasprĂ„kselevernas skolresultat? (4) Upplever andrasprĂ„kselever i hög utstrĂ€ckning att de fĂ„r förenklade texter och uppgifter av sina lĂ€rare? Hur pĂ„verkar det dem i sĂ„ fall?Resultaten av min studie stĂ€mmer till största del överens med tidigare forskning. LikvĂ€rdig, varierad och inspirerande undervisning för sĂ„vĂ€l första- som andrasprĂ„kselever, god samverkan mellan olika pedagoger pĂ„ skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man Ă€r betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Det finns ungefÀr 8 000 ? 10 000 teckensprÄkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckensprÄk som sitt första sprÄk. TeckensprÄket blev erkÀnt som dövas första sprÄk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkÀnnandet fick barn rÀtt att fÄ undervisning pÄ teckensprÄk. Svenska och internationella undersökningar har pÄvisat att bristfÀllig kommunikation mellan barn och förÀldrar och med den nÀrmaste omgivningen gör att barnet fÄr en dÄlig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen Älder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.