Sök:

Sökresultat:

16386 Uppsatser om Svenska som främmandesprćk - Sida 45 av 1093

SjukvÄrdsorganisationen vid svenska marina missioner

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förÀndring sedan försvarsbeslutet 2004, dÄ Försvarsmakten gick frÄn ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebÀr att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag lÄngt ifrÄn den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frÄgestÀllningar.Ett exempel pÄ en sÄdan frÄgestÀllning Àr om de svenska enheterna Àr lÀmpliga för sÄdana uppdrag dÄ det gÀller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvÄrdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vÄrd vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte Àr att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmÄga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan pÄvisas.Den metod som har anvÀnts Àr den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats Àr svenska reglementen, doktriner samt den utlÀndska Nato doktrinen AJP 4-10.

Döva invandrarbarns möte med specialskolan lÀra sig svenskt teckensprÄk och svenska som andrasprÄk

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och frĂ€mst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lĂ€rare konkret arbetar för att lĂ€ra de döva invandrareleverna svenskt teckensprĂ„k och svenska skriftsprĂ„ket. Som metod har anvĂ€nts kvalitativa intervjuer med tvĂ„ experter inom dövomrĂ„det, nĂ€mligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även tvĂ„ verksamma lĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lĂ€rarna Ă€r döva och vid intervjuerna med dem anvĂ€ndes bĂ„de teckensprĂ„kstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lĂ€rarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första sprĂ„kinlĂ€rningen och sprĂ„kutvecklingen inleds via teckensprĂ„ket, för mĂ„nga av barnen Ă€r sprĂ„klösa nĂ€r de börjar specialskolan.

Vi möts pÄ mitten : - Talent Management pÄ svenska grunder

Inledning: Talent Management Àr ett begrepp och ett arbetssÀtt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp pÄ deras agenda. Talang och talangidentifikation Àr idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang Àr ett sÀtt att behÄlla de medarbetare som Àr viktiga för organisationen samt ett sÀtt att utveckla organisationen genom att ta tillvara pÄ humankapitalet.Syfte: Att öka förstÄelsen kring talangidentifikation pÄ svenska organisationer. Vi vill Àven bidra med en förstÄelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har pÄverkat svenska organisationer i dess utformning och tillÀmpning i att identifiera talang. Vi vill Àven öka förstÄelsen kring vad dessa perspektiv har att lÀra av varandra och vad detta resulterar i.

Musik eller svenska? Eller bÄde och?: En studie i hur musik kan anvÀndas som verktyg i lÀs- och skrivinlÀrningen

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ kunskap om hur musik kan anvÀndas som verktyg för att underlÀtta lÀs- och skrivinlÀrning i svenska för de lÀgre Äldrarna. Vi ville veta om nÄgon sÀrskild del av musiken gynnar lÀs- och skrivprocessen extra mycket och pÄ vilket sÀtt den pÄverkar barnens sprÄkliga utveckling. En annan frÄga vi ville ha svar pÄ var hur verksamma lÀrare ser pÄ integreringen av musik i svenskÀmnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i Àmnena sprÄkutveckling, musikens pÄverkan, olika inlÀrningsstilar och vad sprÄk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. DÀrefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom svenska och musik.

Svenska kyrkan, idag en producent vid sidan av andra producenter : En kvalitativ studie om att dagens tjÀnstebetonade samhÀlle Àven genomsyrar en kollektivistisk institution som Svenska kyrkan

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

Har samvetet sitt pris? : En empirisk analys av skillnaden i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och etiska fonder pÄ den svenska fondmarknaden

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar nÄgon skillnad i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder pÄ den svenska fondmarknaden. Författaren kartlÀgger först den svenska fondmarknadens bestÄnd av »etiska« fonder. DÀrefter upprÀttar författaren en databas över samtliga de fonder pÄ den svenska fondmarknaden ? »etiska« sÄvÀl som traditionella ? som verkar inom de tvÄ klart avgrÀnsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniÀra prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmÄtten SharpemÄtt, TreynormÄtt och JensenmÄtt samt baserade pÄ historiska data för den senaste treÄrsperioden.

"viliores homines essent tocius mundi" : Om medeltida vlaker och deras plats i latinska kÀllor

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det Àr som pÄverkar svenska som andrasprÄkselevers motivation att lÀra sig svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet. ForskningsfrÄgorna Àr: 1. Hur motiverade Àr eleverna i undersökningsgruppen att lÀra sig svenska? 2. Finns det nÄgon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3.

Litteraturhistoria, ett förlegat begrepp i skolan och i undervisningen? : En studie av den nya Àmnesplanen i svenska för gymnasiet

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.

Att skapa en invandrare : HjÀltar, offer och förbrytare

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

En analys av den svenska tidningsrapporteringen under Krimkrisen

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvÀllstidningars skildring av krisen pÄ Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jÀmföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig..

En lÀrare - PÄverkad av förÀndringar i den svenska gymnasieskolan?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Melankolins anatomi - Tankar om en film - dess Àmne och metod

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

En allmÀn oordning : Uppsalapolisens beskrivningar av ett lösdriveriproblem under perioden 1910?1930

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

En slÄende olikhet : Om vÄld som skapare av identiteter och hierarkier i det tidigmoderna Sverige

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Olika kulturers historia i den svenska gymnasieskolan

Denna uppsats behandlar innehÄllet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mÄngfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förstÄelse av deras medmÀnniskor. Vidare vill den utreda hur vÀrldens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och lÀroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkÀtundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av tvÄ av de största lÀroböckerna för historia pÄ gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belÀgga att icke-vÀsterlÀndsk historia nedprioriteras hÄrt bÄde i klassrummen och i lÀroböckerna.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->