This thesis explores how the Swedish magazine Morgonbris depicted women's new roles in the workforce during World War I and whether these depictions challenged or upheld contemporary gender structures. The study addresses two main questions, how Morgonbris portrayed women's new roles in the workforce and how this portrayal challenged or upheld contemporary gender structures. And also how the magazine integrated the ideal of respectability to engage and mobilize female workers, analyzed through Ronny Ambj?rnsson's descriptions of respectability ideals. Using Hirdman's gender system theory, which examines the maintenance of gender power structures through separation and hierarchy, and Ambj?rnsson's work on respectability ideals, the study employs a qualitative content analysis of articles from Morgonbris during the war years. By identifying and analyzing expressions of class and respectability ideals, the research uncovers strategies used to engage and mobilize female workers. The results show that Morgonbris portrayed women's entry into traditionally male-dominated labor sectors as a significant shift that challenged established gender roles.

DnB NOR, Norges ledande bank Àr en ny aktör som Är 2007 pÄbörjade sin etablering pÄ den svenska bankmarknaden vilken pÄ senare tid prÀglats av förÀndringar. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi pÄ den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.UtifrÄn studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillvÀxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform anvÀnts vilken bygger pÄ semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrÄn DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen Àr att DnB NOR anvÀnt sig av en unik etableringsstrategi som bygger pÄ uppköp av företag verksamma pÄ indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

Denna undersökning Àr en intervjuundersökning med inlÀrare av svenska som har lyckats lÀra sig grunderna i svenska pÄ kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda pÄ vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlÀrarna i deras inlÀrning av svenska. Resultatet visar att det Àr komplext vilka faktorer som spelar in nÀr man ska lÀra sig ett nytt sprÄk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation Àr en av de tyngsta faktorerna för dessa inlÀrares inlÀrning av svenska. Tidigare sprÄkkunskaper och eventuellt Àven sprÄkbegÄvning kan ocksÄ ha bidragit till inlÀrningen..

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler uttrÀden och att fÀrre yngremÀnniskor trÀder in mot tidigare, vilket medför en skev Äldersstruktur. Dessutom har mÄngamÀnniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan stÄr för. Syftet med utredningen Àr att, utifrÄn Berrys tjÀnstevarumÀrkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med mÀnniskor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumÀrke.Vi har med hjÀlp av tre utredningar utrett allmÀnhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom tvÄ intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumÀrkesbyggande. Med stödav tjÀnstevarumÀrkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed mÀnniskor utifrÄn allmÀnhetens bild av organisationen och kyrkansvarumÀrkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumÀrkesarbete ska underlÀtta för mÀnniskor att identifiera ochkÀnna samhörighet med kyrkan, mÄste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..