LÀxans syfte och konsekvenser, Àr en kvalitativ undersökning om lÀrares syfte med lÀxor och om lÀrare anvÀnder lÀxan som ett verktyg i förÀldrakontakten. I undersökningen intervjuas tvÄ högstadielÀrare och sex lÄgstadielÀrare dÀr en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lÀrarnas svar utifrÄn Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lÀrande sker i samspel med andra. Alla lÀrare i undersökningen ger lÀxor. Studien visar att syftet med lÀxor skiljer sig Ät beroende pÄ vilket stadie lÀraren Àr verksam.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Sverige har som de flesta kÀnner till ett antal olika monopol. Med monopol menas att detgenom reglering bara Àr svenska staten som fÄr bedriva verksamhet inom Sveriges grÀnser.NÄgra av de mest kÀnda monopolen Àr Systembolaget, Apoteket och Svenska spel. BolagenÀgs av staten och bedrivs i aktiebolagsform. Anledningen till att staten har valt att regleravissa branscher Àr för att kunna styra utbudet i form av kvantitet eller prissÀttning. Det Àr enform av skydd för den svenska folkhÀlsan.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

Att kÀnna sig svensk trots att man bott i Sverige en lÀngre tid Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. KÀnslan av tillhörighet bottnar i nÄgonting annat, mycket djupare Àn vad som kan ses pÄ ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande Äldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. Den gemensamma övergripande nÀmnaren för vÄra studier Àr kvinnornas syn pÄ sig sjÀlva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för kÀnslan av gemenskap i det svenska samhÀllet.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i nÄgra svenska skolor. Med hjÀlp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska företag gÄr till vÀga vid en utlandsetablering, samt om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med exportrÄdets rekommendationer eller inte. Uppsatsen har gjorts genom att först studera litteratur samt artiklar om det berörda Àmnet. Teori i form av Uppsalamodellen och Pestle har beaktats. DÀrefter har intervjuer i form av frÄgestÀllning utförts via mejl av svenska företag och ExportrÄdet, detta för att se om ExportrÄdets rekommendationer stÀmmer överens med svenska företags tillvÀgagÄngssÀtt eller inte. Teorierna sÀger att relationer och kunskap Àr en viktig aspekt vid utlandsetablering, resultatet bekrÀftar dessa pÄstÄenden.

Titel Visionen som varumÀrke. En studie av hur varumÀrkesorienteringen i svenska kommunorganisationer kan mÀtasFörfattare Andreas ForsnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Magnus FredrikssonSidantal 39Antal ord 13 257Syfte Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om och hur varumÀrkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mÀtas.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Sex informantintervjuer och information frÄn tjugoen dokumentHuvudresultat Den hÀr undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumÀrkesorienterat. VarumÀrkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat visioner, kÀrnvÀrden och strategiska mÄlomrÄden. Det kommer ocksÄ till uttryck i förhÄllningssÀttet till organisationens styr-modell och varumÀrket. För att kunna mÀta varumÀrkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera pÄ det fenomen som oftast gÄr under namnet vision.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare Är upplever hur det Àr att arbeta med elever som har svenska som andrasprÄk, och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer pÄ en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien Àr totalt fyra stycken: en SVA-lÀrare, en NO-lÀrare och tvÄ SO-lÀrare.Resultatet visar att samtliga lÀrare Àr medvetna om att det Àr viktigt att arbeta med sprÄket Àven i Àmnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det Àr svÄrt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer Àr: tidsbrist, stora nivÄskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ÀmneslÀrarna inom omrÄdet svenska som andrasprÄk. Slutligen kan man ej förvÀnta sig att de intervjuade pedagogerna och andrasprÄkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, dÄ undersökningen endast genomförts pÄ en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity. To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are also highlighted.

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.