Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter Àr het och har varit det under lÄng tid. Bland annat konstateras i en undersökning frÄn revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utlÀndska investerare att köpa och Àga fastigheter i.Detta vÀckte vÄr nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utlÀndska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden.Genom att vÀnda oss till företag med stor inblick i de förhÄllanden som rÄder pÄ den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar frÄn fem representanter.Arbetet med teorin gjorde att vi förvÀntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser mÄnga faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lÀttillgÀnglig. Dock pÄvisar vÄr studie att framförallt transparensen och likviditeten pÄ den svenska fastighetsmarknaden Àr det som gör den sÄ intressant för utlÀndska investerare.Transparensen pÄ den svenska fastighetsmarknaden, som Àr en stor konkurrensfördel pÄ den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel pÄ den internationella investeringsmarknaden Àr ett problem som mÄste lösas.

Vi har valt att Àgna vÄr uppsats Ät de svenska europaparlamentarikerna. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr en B-uppsats frÄn 2001 som handlar de svenska EU-parlamentarikernas instÀllning till transnationellt partisamarbete. Vi gör en teoriprövande studie av deras uppsats.Vi har med hjÀlp av litteratur pÄ omrÄdet lÀttare kunnat förstÄ de redan existerande teorier om transnationellt partisamarbete och europaparlamentet samt dess parlamentariker.VÄr uppsats kÀrna Àr den enkÀt vi lÄtit vÄra svenska parlamentariker frÄn den nuvarande samt den förra mandatperioden svara pÄ.Det vi kommit fram till i denna uppsats Àr att den nationella partipiskan biter minst lika hÄrt vare sig man som europaparlamentariker Àr kritisk eller positiv till EU. UtifrÄn vÄra resultat ser vi inte att EU-positiva parlamentariker Àr mer benÀgna att bryta mot sin nationella partilinje Àn EU-kritiska. Detta strider mot den teori vi prövar.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

AimThe purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?MethodEight pupils 12 ? 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.ResultsMy interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons.

AimThe purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?MethodEight pupils 12 ? 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.ResultsMy interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons.

The general objective of this qualitative study is to analyse and describe what people with psychiatric disabilities write on their blogs about their encounters with social workers. The questions the study is aiming to answer are: How do people with psychiatric disabilities describe their encounters with social workers? Do the informants describe instances of paternalism and advocacy? How do the informants describe their sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability? The study is based on a theoretical framework in which empowerment and sense of coherence (SOC) are the key elements, along with the concepts of paternalism and advocacy as well as meaningfulness, comprehensibility and manageability. The research data was collected from blogs on to the blog forum Psykiatrin.blogg.se ? psykiatrins Robin Hood (meaning ?the Robin Hood of psychiatry?).

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.

Uppsatsen behandlar den svenska sÀkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt stÀllningstagande i Kosovokonflikten Är 1999, Afghanistankonflikten Är 2001, Irakkonflikten Är 2003 och den pÄgÄende Darfurkonflikten utifrÄn en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken kring normer som Àr stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka huruvida den svenska statens normativa stÀllningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar pÄ att det i den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen framhÄlls vÀrdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter Àr inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar pÄ att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger pÄ en nyttomaximerande aspekt, det vill sÀga Sveriges normativa stÀllningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter Àr inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

En analys av vilka makrovariabler som har störst pÄverkan pÄ den svenska skogsindustrins lönsamhet. Fem företag och ett antal makroprisvariabler mÀtna under en tio-Ärs period. Teoretiskt ramverk Àr MUST-analysen, multipel regression har anvÀnts för att gradera variablers relevans..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

The present thesis is about how preschool children develop their language skills. The purpose is also to discuss how library and preschool can collaborate and in different ways together help the children to achieve different skills and to use their first and second language in a more appropriate way. The main problem identified from literature and own observations is why library and preschool dont collaborate to help young children to develop their language skills? Which reasons are behind a lacking collaboration? What can be done to increase collaboration between the library and the preschool? How can librarians and preschool teachers use their different professional skills in the best manner to be able to help the children to develop their skills in language acquisition? Is it possible to measure childrens language skills and how can one decide what characterizes a good collaboration? We started with a literature review and continued with collecting qualitative data by means of interviews with people who worked as librarians and preschool teachers, who were supposed to collaborate in a language oriented project. We have chosen different language theories by well-known scientists and we have only picked a few of them, which we considered relevant for the chosen topic.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förvÀntningar frÄn lÀrarna, förÀldrarna och sina egna förvÀntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i Àmnet svenska A eller svenska som andrasprÄk A. Jag tittar Àven pÄ hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger pÄ data som samlats in via en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvÄtest pÄvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förvÀntningar frÄn svensklÀraren och de egna förvÀntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvÄtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av förÀldrarnas förvÀntningar och betyg eller betygsambitioner.