En studie på svenska företag listade på svenska Large Cap-listan..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om.

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund det särskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lära sig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället. Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs ut och om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit att undersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid som skolämne. Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat att målsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuade nämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnets utveckling..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning.

Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet.

I Sverige har man sedan flera år tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetsspråk. Idag är det till och med lag på att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska få insyn i derasarbete. I och med Sveriges inträde i EU ställs svenskan inför nya utmaningar.Översättarna inom EU måste exempelvis följa punktregeln vid översättning avvissa typer av dokument, vilket innebär att en mening i källtexten ska motsvaraen mening i måltexten. Denna regel vållar problem för de svenska översättarnaeftersom den ofta innebär att de svenska meningarna måste packas med såmycket information att textens läsbarhet försämras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de är ett svårt bakslag förmyndigheternas språkvårdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta närmare på svenska översättningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar ävendär.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Anna Lyngfelt.

Syfte: Föreliggande uppsats syftar till att studera hur oväntade utdelningsförändringar påverkar aktiekursen och därigenom testa signaleringshypotesen på den svenska marknaden. Metod: Vår studie baseras på en event-studiemetod. De händelser som studeras utgörs av att styrelsens förslag till utdelning kungörs. För varje händelse mäts den oväntade utdelningsförändringen och överavkastningen för bolagets aktie. Multipel lineär regressionsanalys används för att mäta sambandet mellan den oväntade utdelningsförändringen och överavkastningen.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

 I och med globaliseringens utsuddning av gränserna mellan länder och möjligheterna som det har skapat för bland annat outsourcing, har de svenska företagen idag helt andra förutsättningar än för 100 år sedan. Det finns idag ett flertal välkända svenska företag som har starka varumärken som anspelar till lokala orter runt om i landet. Vissa av dessa företag har valt att behålla sin produkttillverkning i Sverige, medan andra valt att outsourca den till lågprisländer. Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer hos företag med lokala varumärken och dess kunder, analysera vilken betydelse den lokala tillverkningen har för företagets varumärkesimage för att på så sätt få reda på om lokal tillverkning är en hållbar strategi för långsiktig överlevnad. Resultatet av studien visar indikationer på att en lokal tillverkning saknar betydelse för hur företagens varumärkesimage uppfattas.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans värld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lärare ses prov som en nödvändighet och de väger tungt för betygssättningen beroende på hur eleven presterar. Dock kan man ändå se att det varierar från skola till skola hur tungt proven väger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers förhållningssätt till prov i svenska, särskilt läsförståelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i årskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet från samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrån Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den här undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de får läsförståelseprov i svenska, men även att det finns många fler olika sorters prov i svenska.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande: ? Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras.

Krisberedskapen har i det svenska samhället förändrats över tid från fokus på invasion till fokus på krishantering. Detta har också bidragit till att samhället är beroende av frivilliga som hjälper till i samhällets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det är som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men också varför dessa väljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahålla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blå stjärnan och Svenska sjöräddningssällskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frågor.