Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst.

Trots att ämnet svenska som andraspråk sedan en tid tillbaka ses som jämställt med modersmålssvenska, finns hos vissa flerspråkiga elever ett motstånd och en motvilja till att delta i svenska som andraspråksundervisning. Tidigare forskning på området visar på att attityder gentemot ämnet ofta präglas av negativa föreställningar, något som kan antas påverka de flerspråkiga elevernas inställning. Denna uppsats undersöker flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk, samt hur dessa påverkar deras självbild och identitet. Ett övergripande syfte är att nå en ökad förståelse för de processer och faktorer som påverkar ämnets status och position i skolan och samhället i stort.Då studiens syfte är att förstå och förklara elevers erfarenheter och åsikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flerspråkiga gymnasieelever från två gymnasieskolor i Stockholms ytterområden har intervjuats.

Syftet med studien är att ta reda på finskspråkiga elevers inställning till att läsa svenska som ett obligatoriskt ämne i skolan. Det har ända sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt ämne för de finskspråkiga eleverna Det krävs dock inte längre av studenterna att avlägga studentskrivning i ämnet för att få studentexamen. Jag har genom enkäter och intervjuer tagit reda på elevernas inställning och attityd till det svenska språket och hur viktigt de tycker att det är att kunna det andra inhemska språket. Studien genomfördes i två gymnasieklasser och två högstadieklasser i en tvåspråkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i inställningen till svenskan beroende på när eleverna börjat läsa svenska.

Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på.Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov.Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola.

Den här uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men även hur Swedish School Beijing tar till vara på den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet får möjlighet till en likvärdig utbildning som de eleverna i Sverige får. Uppsatsen upplyser även er läsare om hur lärarna arbetar på Swedish School Beijing och i den mån de tar tillvara på den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstå vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på huruvida mina undersökningsgrupper är medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag på tre frågor kring fördomar på två skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg där nästan 100 % av eleverna har annat modersmål än den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg där i princip alla elever har svenska som modersmål.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen.

Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket.

Syftet med min uppsats är att studera eleverna på en högstadieskola i ett mindre samhälle i Skåne om klimatet på skolan. Med klimatet på skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna på skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och kränkande behandlingar. Hur trivs eleverna egentligen på skolan, är det så illa som en del elever påstår eller trivs de bra på skolan under skoltid och hur är attityden mellan eleverna. Metoden är en enkätundersökning på ca 100 elever jämnt fördelat på årskurs 7,8 och 9 på skolan. Huvudresultatet var betydligt bättre än vad eleverna beskrev vid andra tillfällen och stämde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsområde.

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hälft vilket har lett till ett nu mångkulturellt svenskt samhälle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer än ett språk. Skolan är en plattform där alla dessa barn möts för att lära och utvecklas tillsammans med andra barn, från andra kulturer och med andra modersmål . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och när de möts sker ett lärande. Då flerspråkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrån det svenska språket.