Sök:

Sökresultat:

17524 Uppsatser om Svenska sjölagen - Sida 31 av 1169

Svenska: flera olika Àmnen? Om tre svensklÀrares uppfattningar om innehÄll och genomförande i svenska A pÄ gymnasiet

VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie om tre lÀrare i Sydsveriges syn pÄ svenska A, syn pÄ svenska som Àmne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det Àr som pÄverkar deras val av innehÄll. Examensarbetet bygger pÄ intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn pÄ Àmnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar pÄ att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vÄr intervju hittat belÀgg för att innehÄllet i kurserna kan pÄverkas av mÄnga olika faktorer dÀr skolkulturen, lÀrarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna Àr de viktigaste..

"Du har ju svenska sÄ du kan ta svenska som andrasprÄk ocksÄ?" En intervjustudie med fyra gymnasielÀrare om deras syn pÄ svenska som andrasprÄk

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

Socialr?ttens myrstack En analys av myndigheters uttalande i f?rh?llande till den nya lagen om schabloniserat f?r?ldraavdrag genom ett polyvalent och polycentriskt perspektiv.

This thesis aims to examine the differences in interpretation and application of the new legislation regarding the standardized parental deduction within the Social Insurance Code and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The primary focus is on the differing perspectives of the Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) and the Swedish Social Insurance Agency (F?rs?kringskassan). ISF emphasizes the importance of referencing legislative preparatory works in interpreting the law and has criticized F?rs?kringskassan for failing to do so in its administrative practices.

Ett evidensbaserat perspektiv pÄ LVM-vÄrd : Klienter, personal och resurser

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

UtanförstÄende arbetstagares rÀttigheter till uppfinningar

AnstÀllda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rÀtt till arbetstagares uppfinningar haft rÀttigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anstÀllningsförhÄllanden. Andra rÀttsomrÄden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersÀttning tillÀmpas idag i tvister som rör utanförstÄende arbetstagare, eftersom patentrÀtten och uppfinnarrÀtten inte innefattar nÄgra regleringar som rör utanförstÄende arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering Àr motiverad.Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvÀgagÄngssÀttet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergÄ till en utredning kring rÀttslÀget. Vidare utreds vad ett förvÀrv egentligen avser och hur ersÀttningsnivÄerna bestÀms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rÀttslÀget ges exempel pÄ domslut och skiljedomar.

Revisionsutskott i svenska bolag - varma i klÀderna?

En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

LitteraturlÀsning och nya kursplaner i svenska : En studie av övergÄngen till GY11:s kursplaner i svenska med avseende pÄ litteraturlÀsning

Syftet med denna uppsats Àr att studera litteraturlÀsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget pÄ nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielÀrare i svenska samt hur den moderna forskningen Äterspeglas i de olika kursplanerna. I studien anvÀnds teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskÀlla och tidigare forskning om litteraturlÀsning och svenskÀmnets kursplaner. För att uppnÄ syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget pÄ nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare i svenska. Undersökningsresultatet jÀmfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska Àr formulerade pÄ ett tydligare sÀtt och att kraven Àr skÀrpta för vilka kunskaper som ska uppnÄs med litteraturlÀsning.

DnB NOR - Unik etableringsstrategi för den svenska bankmarknaden

DnB NOR, Norges ledande bank Àr en ny aktör som Är 2007 pÄbörjade sin etablering pÄ den svenska bankmarknaden vilken pÄ senare tid prÀglats av förÀndringar. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi pÄ den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.UtifrÄn studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillvÀxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform anvÀnts vilken bygger pÄ semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrÄn DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen Àr att DnB NOR anvÀnt sig av en unik etableringsstrategi som bygger pÄ uppköp av företag verksamma pÄ indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Patienters upplevelser av tvÄngsvÄrd inom psykiatrisk slutenvÄrd

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vÄrdas inom slutenvÄrden med stöd av Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. MÀnniskor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vÄrd fÄr med stöd av lagen tvÄngsvÄrdas. Patienterna frÄntas sjÀlvbestÀmmandet och blir tvungna att delta i vÄrd och behandling mot sin vilja. NÀr sjÀlvbestÀmmandet frÄntas patienterna övertar vÄrdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvÄngsvÄrd inom psykiatrisk slutenvÄrd. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar anvÀndes för uppnÄtt resultat.Resultat: BÄde positiva och negativa upplevelser av tvÄngsvÄrd pÄvisades. Patienterna beskrev ett möte med vÄrden kantat av upplevelser kring mÀnniskovÀrde, delaktighet i sin egen vÄrd, kommunikation, relationer, synen pÄ vÄld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, mÀnniskovÀrde samt fick tillrÀcklig information kring vÄrd och behandling blev upplevelserna av tvÄngsvÄrden mer positiv.

Konsekvenser av den nya rÄdgivningslagen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstÄ för bankerna pÄ grund av implementeringen av den nya rÄdgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr vi genomfört fallstudier pÄ tvÄ banker. Vi har valt att anvÀnda intervjuer som metod för att fÄ en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstÄ, bÄde för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundlÀggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi pÄ rÄdgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. DÀrefter genomfördes intervjuer för att fÄ en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstÄ.

Offentlighetsprincipen - tillÀmpbar pÄ e-post?

Offentlighetsprincipen ger svenska medborgare rĂ€tt att ta del av de allmĂ€nna handlingar som finns pĂ„ vĂ„ra myndigheter. RĂ€tten till insyn Ă€r av stor vikt och en hörnsten i vĂ„rt folkstyrda samhĂ€lle. I samband med den moderna teknikens utveckling har allt fler traditionella pappershandlingar ersatts av elektroniska. Även hĂ€r Ă€r offentlighetsprincipen tillĂ€mpbar, men detta verkar inte alla vara medvetna om. Idag finns stora brister i e- posthanteringen vilket leder till en försvagad möjlighet till insyn.

TidsbegrÀnsad anstÀllning - En studie pÄ EG-rÀttens inverkan pÄ svensk arbetsrÀtt

Jag har valt att utreda förÀndringen av regleringar för tidsbegrÀnsat anstÀllda. Mot bak-grund av att detta Àr en grupp arbetstagare som vÀxer och som har ett sÀmre anstÀllnings-skydd Àn tillsvidareanstÀllda, anser jag att det Àr ett intressant omrÄde att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv frÄn EU Àr mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrÀtt, med fokus pÄ visstidsanstÀllda, har pÄverkats av EG-rÀtten. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed; pÄ vilket sÀtt har svenska lagar och regler för tidsbegrÀnsat anstÀllda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förÀndring? För att besvara frÄgan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Offentlig upphandling

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den hÀr uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de ÄtgÀrder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingÄ ett ramavtal avseende varor, tjÀnster eller byggentreprenader. BestÀmmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den hÀr uppsatsen har perspektiven igÄr, idag och imorgon dÀrför tillÀmpats för att klargöra dessa bestÀmmelser samt för att ge viss kunskap om rÀttsomrÄdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfÀrdades redan under slutet av 1800-talet.

Strategisk ekonomistyrning - samsyn för helheten: en fallstudie av LuleÄ kommun

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav pÄ ökad effektivitet. Svenska kommuner Àr icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer pÄ grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation pÄ grund av de varierande tjÀnsterna som lagen krÀver att kommunerna ska tillhandahÄlla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mÄl och strategier ned pÄ varje nivÄ vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Strategisk ekonomistyrning - samsyn för helheten: en fallstudie av LuleÄ kommun

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav pÄ ökad effektivitet. Svenska kommuner Àr icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer pÄ grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation pÄ grund av de varierande tjÀnsterna som lagen krÀver att kommunerna ska tillhandahÄlla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mÄl och strategier ned pÄ varje nivÄ vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->