Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som används i diskursanalysen är teorierna om semantisk täthet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen är att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap är av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att påverka svenska folkets syn på människor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfärgen representerar..

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

Detta examensarbete är en undersökning i kommunikation genom konst och design.Det är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt vars syfte är att skapa en diskussion kring ett fortfarande tabubelagt ämne. Genom ett gestaltande arbete i textila material undersöks hur vi på ett kreativt sätt kan bidra till samhällsdebatten runt övervikt och fetma. Projektet resulterade i två textila verk som gestaltar den nya svenska kroppen. En textil skulptur i form av en överviktig dalahäst och en folkdräkt för den nya svenska kroppen. I vår gestaltning använder vi oss av dalahästen och folkdräkten som symboler för svensken.

Den svenska handelsflottan blir mindre för var år som går och det betyder färre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefäl. För den som strävar efter en karriär till sjöss kan det betyda att man får se sig om efter en anställning hos en utländsk redare. Både på Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera historier om att jobba för utländska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det här arbetet var att ta reda på lite privatekonomiska skillnader och likheter angående en vanlig variant av utlandsanställning, anställd på internationaliseringsavtal, i jämförelse med storsjöavtalet som är ramavtal för de olika svenska anställningsavtalen. Tillvägagångssättet var att göra en skrivbordsundersökning där resultatet av sammanställningen delas upp under olika ämnesrubriker.

Denna studie ämnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk säkerhetspolitik mellan åren 2000 och 2010. Frågorna som ställdes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk säkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de två fenomenen kan tänkas ha och dess inverkan på svensk nationell säkerhet. Teoretiskt utgick studien främst från professor Nils Andréns strukturmodell över säkerhetspolitikens mål och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlägga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gångna decenniet.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver särskilda åtgärder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa åtgärder som diskuteras idag är studiehandledning. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka studiehandledningen som funktion för tvåspråkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda på olika pedagogers och elevers syn på studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda på deras syn på studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjälp av studiehandledning kan utveckla elevens självkänsla, identitet och kunskaper i andra ämnen men även i elevens modersmål och svenska.

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Språket spelar en avgörande roll för individen på vilket sätt han/hon kan klara av sin skolgång och integreras i det svenska samhället på ett så smidigt sätt som möjligt. Därför är det viktigt att alla pedagoger, som undervisar andraspråkselever, har kunskap om hur språkinlärningen underlättas för elever med ett annat modersmål än svenska.Många språkforskare har kommit fram till att användning av skönlitteratur i undervisningen främjar språkutvecklingen på olika sätt, både inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning pedagoger inom andraspråksundervisningen använder skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning och vilken typ av skönlitteratur som används. I min undersökning vill jag få veta vad pedagogerna anser om språkinlärning med hjälp av skönlitteratur och på vilket sätt det lästa bearbetas. En viktig frågeställning är också huruvida andraspråkselevernas språkutveckling underlättas med hjälp av skönlitteratur.Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning och målet är att få bekräftat det som sägs i litteraturen om betydelsen av att läsa skönlitteratur för språkinlärningen. Informanterna som jag har intervjuat är sex lärare i svenska som andraspråk, både inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen.

Syftet med denna studie är att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjälp av lärstilsmetodik kan undervisa vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, lärstilsmetodiken bidrar till måluppfyllelse i denna grupp med vuxna andraspråksinlärare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andraspråksundervisningen och ökar läsarens kunskap om inlärningsstilar..

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren.

I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus. Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening.

På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studier inom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover från litoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler; kornstorlek och salinitet.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven.