Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populärvetenskaplig bok och dess svenska översättning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptäcka generella skillnader i användningsområden mellan engelska och svenska när det gäller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida ändrat tempus kan innebära att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell används Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i språket med hjälp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dåtidstempus i den engelska källtexten ofta ersätts med presens i den svenska måltexten..

En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen..

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syfte & FrågeställningarSyftet med detta projekt är att undersöka vilken bakgrund en tränare i svenska idrottsföreningar förväntas ha i framtiden.Målsättningen är att kartlägga vilken typ av krav och förväntningar som kommer att finnas på framtidens anställda tränare inom svenska idrottsföreningar.Utifrån ovan syfte och målsättning skall projektet ge svar på följande två frågeställningar:Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha på anställda tränare avseende utbildningsnivå och professionsgrad?.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska händelser och begrepp som är det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie på Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. Enkäten fokuserar på frågeställningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram är bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

This study focuses on two text books, Magasinet and Ess i svenska, both common teaching material in Swedish schools. Since Swedish school system recently got a new curriculum and grading criteria, the purpose with this essay was to see how well the teaching materials used in school match the new documents.Since the subject has not really been studied before, the chapter containing recent studies focuses on layout, appearance and contents of good teaching material. The survey that I have implemented includes studies of the two text books, with comparison of the new curriculum, grading criteria and previous studies of what makes a good text book.Conclusions were that Magasinet is very comprehensive and match the criteria and curriculum very well, even though it spans over four classes and has to cover a lot of information. However, since it covers so much information, each section sometimes feels not as thorough as it perhaps should have been. Ess i svenska on the other hand, is a good complement to use in ninth grade, if you have studied the previous books for seventh and eight grade in the series.

En studie på svenska företag listade på svenska Large Cap-listan..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund det särskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lära sig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället. Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs ut och om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit att undersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid som skolämne. Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat att målsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuade nämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnets utveckling..