Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.

Uppsatsens syfte är att undersöka några grundskoleelevers syn på ämnet svenska som andraspråk utifrån dess bakgrund som ett stödämne. När ämnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket går att utläsa i ämnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida ämnet ska vara självständigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. Frågan omdebatterades flitigt under 90-talet och påverkade implementeringen av ämnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke på ämnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att närmare studera dagens kursplan som återfinns i Lgr 11.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kärnkraften på elpriset för svenska hushåll på den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som är baserad på utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har används i analysen. Den ekonometriska modellen bygger på tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha påverkat elpriserna. Studien har avgränsats till insamling av datamaterial från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet från den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kärnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushållens elpriser med drygt 9 procent.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna på grundskolans senare år läser i ämnet svenska som andraspråk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger från två olika skolor. I arbetet får läsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring ämnet. I resultatet framkommer det att de främsta skälen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehåll och språkliga nivå samt elevernas erfarenheter, förförståelse och språkliga nivå. Det är viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och känna igen sig i en text.

Det svenska språket ska finnas tillgängligt för alla som bor och verkar i Sverige. Därförär det viktigt att det finns lättlästa alternativ för dem som har svårighet att läsa svensktext. Detta arbete bygger vidare på att visa att det är möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lättlästa. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som är ett verktyg för automatisk omskrivning till lätt svenska. CogFLUXinnehåller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lättläst svenska.Omskrivningarna görs med hjälp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och även en ny modul förhantering av synonymer.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.

I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord.

Detta arbete behandlar ämnet läsförståelse ur olika perspektiv. Fokus ligger på hur man kan träna upp en god läsförståelse genom att använda olika lässtrategier. Uppsatsen vänder sig både till ämnet svenska och svenska som andraspråk, därför är vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lärare och elever, som detta arbete kan vara behjälpligt för.En stor del av uppsatsen handlar också om lässtrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara på arbetets frågeställningar. Informanterna är två lärare i svenska och svenska som andraspråk, som arbetar på ett mellan ? respektive högstadium.I resultatet och diskussionen framkommer att såväl informanterna som forskarna, anser att läsförståelse innebär att man kan avkoda en text och tolka dess innehåll.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..