EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

Efter kärnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kärnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kärnkraftsdebatten som innan händelserna i Japan varit relativt stillsam under flera år fick i och med katastrofen åter luft under vingarna. När en plötslig yttre omständighet påverkar den inhemska politiska debatten på det sättet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktställning begränsad av några demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav går att ställa på en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som går att ställas på journalistiken i en demokrati.

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och användning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlättat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och därmed påverkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkätsundersökningMaterial:Respons från 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv inställning till sociala medier; de ansåg att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och användes i stor utsträckning. De flesta instämde också med påståendet att sociala medier kommer att få större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benägna att satsa mer på sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad använde sig utav sociala medier hade också fått en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hänsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom området anser jag vara angeläget..

Alltsedan Sverigedemokraternas entré inom den politiska makten har flertalet ansatser gjorts för att undersöka deras framgångar och söka kategorisera partiet. SD har framförallt gjort sig kända genom att förespråka en restriktiv invandringspolitik, vilket återspeglas i många av de frågor partiet berör. I denna uppsats studeras Sverigedemokraternas utveckling och förändring mellan åren 1999 och 2010, genom att partiprogram från angivna tidsperiod analyseras. Tillsammans med analyser av partiprogrammen granskas vallokalsundersökningar över svenska folkets åsikter i sakpolitiska frågor under samma tidsperiod, för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förändringen i partiets förespråkade politik och opinionens rörelser. Inom statsvetenskapen finns omfattande belägg för att opinion och policy påverkar varandra.

Uppsatsen är en studie av svenska Mongolmissionens pionjärverksamhet i Mongoliet och belyser de religiösa värderingar och mål som låg till grund för denna missionsverksamhet. I studien presenteras en kortare historisk tillbakblick och en karaktärsbeskrivning av den man som var upphovet till att Svenska Mongolmissionen bildades - evangelisten Fredrik Franson. Uppsatsens empiridel behandlar den arbetsarena som var missionärernas vardag och belyser deras arbetsvillkor, missions- och sjukvårdsverksamhet, samt de turbulenta politiska förhållandena i Mongoliet vid denna tid. Uppsatsen lyfter fram en kvinnlig aktör, missionären och Röda Kors-systern Greta Nilsson, som genom sin dagbok är en primärkälla i uppsatsen. Frans August Larson, "Hertigen av Mongoliet", är också en viktig aktör som presenteras.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

BakgrundTidigare studier visar på en förändring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte längre vara de som i högst utsträckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett där individuellt erhållna resurser som tillgång till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik är inte så väl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gäller det politiska deltagandet även kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller är ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data från undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-åringar år 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.

Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik.Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och ?Turkiet är inte bara...?. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..