Denna studie gick ut på att se om publiceringen av artiklarna som handlar om psykiskt sjuka och rättspsykiatri, ökade i omfång i Expressen och Svenska Dagbladet efter mordet på utrikesministern Anna Lindh den 10 september 2003. Vi ville även analysera några utvalda texter som tar upp psykiskt sjuka i samband med brott. Vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en så heltäckande studie som möjligt. Det vi kom fram till är att artikelantalet i båda tidningarna ökade efter mordet på Anna Lindh. Dessutom såg vi en tendens till att Expressens artiklar är mer dramatiserande och innehåller fler och större bilder än Svenska Dagbladets artiklar..

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla påverkar legitimiteten så fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

Andreas Johansson: Blos på svenska. Två låtar med Peps Persson. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Hur låter amerikansk Chicagoblues framförd av en svensk bluesmusiker? Denna fråga har varit utgångspunkt för uppsatsen, för vilken syftet är att beskriva och jämföra likheter och skillnader mellan dagens Chicagoblues i Sverige och den ursprungliga amerikanska Chicagobluesen från 1950-talet.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda på huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska, med arabiska som modersmål, uppfattar framtid som något som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mättes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkät, båda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en språklig bakgrundsenkät. Uppsatsens hypotes säger att erfarenheten med svenska som andraspråk i någon mån påverkar individens tidskognition, där vistelsetid i Sverige och användningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som är den mest framträdande bland svenska som andraspråkselever samt vilken motivationsfaktor är den som är mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker även vilka strategier lärarna tar sig till för att väcka och upprätthålla elevernas motivation. Studien är genomförd på en högstadieskola och baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där elevernas enkätssvaren kompletteras med lärarintervjuer. I undersökningen användes även första- och andraspråksinlärningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andraspråkinlärning.  Resultatet visar att eleverna drivs främst av den instrumentella motivationen och att betyget är den mest framträdande motivationsfaktorn.

Hur arbetar den svenska turistföreningen (STF) med att attrahera utländska turister till Sverige? Hur arbetar Kaptenshamn Hotell & Vandrarhem Halmstad som STF-anslutet vandrarhem med marknadsföring på lokal nivå? Lyckas STF att attrahera utländska gäster med hjälp av sin marknadsföring?Uppsatsen innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa enkätundersökningen stödjer de kvalitativa intervjuerna med STFs marknadsföringsansvarig och en vandrarhemsägare.STF håller fokus på den svenska marknaden och ser därför inte utländska gäster som en målgrupp inom sin marknadsföring. På lokal nivå har ägaren av vandrarhemmet insett potentialen, men måste bli bättre att nå ut till sina potentiella gäster..

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur präster i några av Svenska kyrkans församlingar i Växjö stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. Studien undersöker hur konfirmandarbetet ser ut avseende rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehåll och upplägg. Det undersöks också hur detta överensstämmer med Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. För att genomföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts bland präster i slumpvist utvalda församlingar i Växjö stift. Sammanlagt deltar 21 präster från 16 församlingar.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.