Värdepapperisering av bolån är en vanligt förekommande finansieringsmetod i USA, vilket är det land som leder utvecklingen. Idag omfattar värdepapperisering i USA en utstående summa på 21 000 Mdr kronor. I Sverige har utvecklingen av metoden inte varit lika omfattande. Detta kan ha sin grund i den rådande lagstiftningen i Sverige som skiljer sig ifrån lagstiftningen i de flesta andra länder. För att utveckla marknaden för värdepapperisering har det därför framtagits ett förslag till lagändring, där huvudinnebörden är att metoden slipper kapitaltäckningskrav.

Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie.I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar.Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden.

Nya regler för den svenska elmarknaden trädde i kraft den 1 januari 1996 och den innehöll regler som skulle innefatta konkurrens i elproduktion och handel med el. Transport av el i nätet betraktas dock som ett naturligt monopol och kom därmed att undantas konkurrensutsättning. Syftet med avregleringen 1996 var att skapa valfrihet för el-användarna och öka effektiviteten i produktions och försäljningsledet. ?Konkurrensen inom elhandeln skulle skapa förutsättningar för en ökad pris och kostnadspress inom elförsörjningen?.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i världen vilket också blivit allt mer framträdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste åren förändrats och banat väg för en ny kategori av lyx tillgänglig för en globalt växande medelklass. Den nya kategorin benämns ofta som new luxury vilket innebär en åtkomlig kategori av statusgivande produkter som är lägre i pris än de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag väljer att expandera för att kunna nå en bredare kundbas och tillämpar därför produktlinjeutvidgning eller varumärkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebära risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gå förlorad.

Efterfrågan på tidningspapper har varit vikande på nordamerikanska marknaden sedan början på 2000-talet. Mellan åren 2000 till 2010 minskade årskonsumtionen med över 63 % från 13,5 miljoner ton till cirka 5 miljoner ton. Även den europeiska marknaden ser ut att gå en liknande utveckling till mötes och konsumtionen på denna marknad började minska allt kraftigare år 2008. Denna studie syftar till att via en fallstudie av den nordamerikanska tidningspappersbranschen undersöka vilka konkurrensstrategier som valts och hur lyckosamma de studerade företagen varit i sina val. Förhoppningen med att studera den nordamerikanska marknaden har varit att kunna dra slutsatser om även andra marknader. Detta eftersom till exempel den europeiska marknaden ser ut att stå inför samma omdaning som den nordamerikanska. Studien har begränsats till att omfatta tre företag vilka hade ett gemensamt innehav av över 50 % av de nordamerikanska tidningspappersfabrikerna under 2005.

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer.

Den ekonomiska utvecklingen i Kina har varit snabbare än i något annat land och idag tillhör Kina toppskiktet bland världens ledande ekonomier. År 2001 blev Kina en fullvärdig medlem i WTO vilket gjorde att Kinas näringsliv öppnades upp allt mer för utländska företag och investeringar, men den kinesiska staten vill inte helt släppa kontrollen över vissa strategiskt viktiga marknader. Beroende på bransch, verksamhet eller etableringsform är förutsättningarna olika. Det finns alltså många specifika faktorer och förhållanden som kan skapa möjligheter eller problem för företag som skall etablera sig i Kina. Syftet med den här studien är att synliggöra just de specifika möjligheter och problem som finns på den kinesiska marknaden och hur svenska företag som har valt att etablera sig i Kina upplever dessa..

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007Författare: Johan Andersson och Johan StåhlHandledare: Per-Erik FalkTitel: Småländska åkeriers konkurrenskraft när marknaden avregleras?Bakgrund: Hur försäljningen än sker, måste produkten transporteras mellan säljaren och köparen. EU utvidgas ständigt och 2004 anslöts ytterligare 10 länder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hårdnar.Syfte: Att förstå hur dagens åkare ser på utvecklingen och på vilka sätt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga.Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till landsvägstransporter med lastbil.

Problemformulering: I och med avregleringen av elmarknaden konkurrensutsattes elleverantörernas verksamhet. Priserna pressades och elleverantörerna började ägna sig åt kringtjänster för att anpassa sig till marknaden. För att förbli kundernas val samt för att locka till sig nya kunder tvingas företagen att bevisa sin lämplighet som leverantör, vilket är svårt på en mogen marknad med en homogen kärntjänst. Enligt Day har mindre företag det svårare att konkurrera efter avregleringar på grund av bristande resurser. Utifrån ovanstående resonemang väcktes intresset att undersöka mindre elleverantörers konkurrensstrategier på den avreglerade marknaden.

Globaliseringen har lett till en allt mer fragmenterad värdekedja och företag söker sig tillländer med låga kostnadsstrukturer för att stärka sin konkurrensförmåga på marknaden.Rapporter visar att handeln med Kina ökar och att landet idag är Sveriges störstasamarbetspartner i Asien. Det som framförallt lockar företag till att göra sina inköp i Kina ärde låga priserna samt landets stora produktionskapacitet. För att lyckas med sina affärer i Östfinns det en rad olika hinder som det svenska företaget måste övervinna, däribland det långageografiska avståndet som resulterar i långa ledtider samt svårigheter med kommunikationoch kulturskillnader.Uppsatsens syfte är att studera hur svenska små- och medelstora företag förhåller sig tillkvalitet då de väljer leverantör i Kina och hur detta val påverkar inköpsprocessen. Enhuvudfrågeställning har identifierats enligt följande: Hur resonerar företagen kring kvalitetvid val av leverantör och hur påverkar detta inköpsprocessen? För att besvara dennafrågeställning har en studie av tre svenska SMF-företag genomförts.

Sedan outsourcing blev vanligare på den Svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp. Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen.Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den Svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

Syfte: Mitt syfte med min uppsats är att titta på varuproducerande småföretag, hur de hanterar sin information och ifall de använder de integrerade affärssystem som finns tillgängliga på marknaden. Jag vill bredda kunskapen om hur svenska varuproducerande småföretag arbetar idag och ur de tillgodoser sitt informationsbehov. Metod: Jag har gjort en kvalitativ djupintervju som jag sedan har följt upp med breddande telefonintervjuer. Empirin har jag sedan tolkat mot den tidigare forskning som finns inom området. Resultat: Småföretag är väldigt olika och jobbar på många olika sätt min undersökning kunde inte komma fram till några generella resultat utan jag anser att ämnet behöver utforskas mer.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper..