Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förĂ€ndringarna inom revisionsbranschen pĂ„verkat samhĂ€llsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkĂ€t som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpĂ„ en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen Ă€r enade. Revisorer identifierar sig bĂ„de professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rĂ„dgivning Ă€r positivt för samhĂ€llsnyttan, de upplever Ă€ven att ISA har en positiv inverkan pĂ„ samhĂ€llsnyttan. Äldre revisorer Ă€r dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förĂ€ndring ökar eller minskar samhĂ€llsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mĂ€tas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i lÀroböcker för gymnasiet undersöks framstÀllningen av svenska riksdagspartier i fyra lÀroböcker. Syftet Àr att undersöka böckerna utifrÄn ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och vÀrderingar. LÀroböckerna som undersöks jÀmförs ocksÄ med varandra. VÄra teoretiska utgÄngspunkter grundar sig pÄ resonemang i Staffan Selanders LÀrobokskunskap.

Studiens centrala syftet Àr att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fÄtt berÀtta om sina upplevelser av Àmnet svenska som andrasprÄk och hur Àmnet och mötet med den svenska skolan har fÄtt dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien Àr frÄgestÀllningen: ?Vad fÄr eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret pÄ denna frÄga sammanfattas av studiens titel: Att förstÄ, göra sig förstÄdd och bli lyssnad pÄ.

Denna undersökning testar och analyserar lÀsförstÄelse hos elever som gÄr sista Äret pÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet och har svenska som andrasprÄk. Resultaten jÀmförs med en kontrollgrupp som har svenska som modersmÄl. Elevernas lÀsförstÄelse testas i undersökningen med hjÀlp av lÀsförstÄelsedelen av TISUS-testet, ett behörighetsgivande test för studenter med utlÀndsk gymnasieutbildning. Testet bestÄr av vardagliga texter med lÀsförstÄelsefrÄgor. AndrasprÄkseleverna har svÄrigheter med lÀsförstÄelse bÄde nÀr det gÀller ordkunskap, genrer och informationssökning men klarar att svara pÄ frÄgor dÀr svaren finns direkt i texten och att göra enkla inferenser.

Enligt Market timing-teorin styr marknadens vÀrdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lÄn eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och sÄledes företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsÀttningsgrad" och "MarknadsmÀssig skuldsÀttningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stÀmmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvÀrdet dividerat med bokfört vÀrde (M/B) bÀst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Syfte och frÄgestÀllning: Att undersöka hur tvÄ svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar frÄn 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys pÄ samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys pÄ sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förÀndring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förÀndrades frÄn att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika ÄtgÀrder för att minska oroligheten bland invÄnarna..

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andrasprÄkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mÄngkulturellt, men glest och sprÄkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andrasprÄkselevernas möjligheter till sprÄklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom omrÄdena modersmÄl och tvÄsprÄkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flersprÄkiga elevernas undervisning pÄ bÀsta sÀtt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsÀttningar, som sÀtter bÄde aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer pÄ prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svÄrhanterad logistiksituation för elever, lÀrare och skolledare.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvÄrden, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hÀlsokom-munikatörer inom den svenska sjukvÄrden. Examensarbete i omvÄrdnad 10 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle. UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvÄrdspersonal.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Regler om fridlysning av djur- och vÀxtarter har sedan lÀnge funnits i svensk lagstiftning och de flesta mÀnniskor i Sverige har redan som smÄ hört talas om att vissa djur och vÀxter Àr fridlysta. Om en djurart Àr fridlyst Àr det bl.a. förbjudet att avsiktligt döda djuret, förstöra deras viloplatser och ta bort deras bon. Vilka slags ÄtgÀrder som kan hindras med stöd i fridlysningsreglerna Àr inte helt klart eftersom det Àr möjligt att reglernas rÀckvidd har förÀndrats pÄ grund utav EG-rÀtten. Uppsatsen syfte Àr att utreda de svenska fridlysningsreglernas rÀckvidd, sÀrskilt i belysning av fÄgeldirektivets och habitatdirektivets regler.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan ser med skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel, hur de vÀljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andrasprÄkslÀrare att det finns med att anvÀnda skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel? Hur vÀljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna var en kvalitativ enkÀtundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andrasprÄkslÀrare inom grundskolan i olika Äldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.