Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen och förändringar i samhället har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssätt att jobba efter inom äldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, ställs frågan huruvida det skiljer sig i självupplevd arbetstillfredsställelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt och de som inte gör det. För att mäta variabeln arbetstillfredsställelse användes ett frågeformulär, QPSNordic-34+. I enkätundersökningen deltog 180 anställda inom äldreomsorgen i två Svenska kommuner och 120 besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsställelse hos anställda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt jämfört med de som inte gör det..

Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i Svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet.Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör..

En studie av hur Gävleborgs läns kommuner tillämpar strandskyddsbestämmelserna vid dispensbeslut. Studien består av frågeenkäter, intervjuer samt en genomgång av dispensbeslut i tre utvalda län mellan 2002-2006. Resultatet visar på att det finns skillnader i såväl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..

Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..

Urban sprawl är ett problem i hela världen. Ekonomi, hälsa, miljö och jordbruksmark är några saker som stadsutbredningen har effekter på (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra världskriget när möjligheter till billiga bolån skapades. Detta gjorde att fler människor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och användandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra världskriget då bilismen ökade även här.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet.

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att stötta och främja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva medlingsverksamhet i Svenska kommuner.

Tobaksrökning är ett allvarligt hot mot en god folkhälsa i det västerländska samhället. Gällande tobakssnusning är forskningen dock inte enig. Världshälsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnå tobaksrökfrihet bland deras anställda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjänstemän i tre kommuner i Västmanlands län som har påbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.