Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.

Detta är en korpusundersökning av nederländskans speciella tidsadverbial som består av nominalfraser i genitiv samt deras översättningar till svenska. Det visade sig att den vanligaste översättningslösningen var en prepositionsfras med "på" som huvudord. Tidsadverbialens placering i satsen på respektive språk har också undersökts och resultaten visar på att majoriteten av tidsadverbial behålls på samma plats i satsen på svenska som på nederländska..

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever. Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen. Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Analys av den svenska översättningen av Bayna al-qasrayn/Mellan de två slotten av Naguib Mahfuz (fyra kapitel). Prövning av hypotesen att översättningar alltid uppvisar en högre grad av uttrycklighet jämfört med källtexterna (Blum-Kulka 1986)..

I detta arbete granskas vägnätet i Gällivare tätort. Avsikten är att belysa den nuvarande trafiksituationen och ge förslag på hur den kan förbättras. Inledningsvis kartläggs de olika trafikslagens behov och anspråk, som sedan jämförs mot varandra. På så vis synliggörs platser och vägavsnitt där behov och anspråk står i konflikt med varandra. Arbetet inriktar sig i första hand på att lösa konflikter i trafikavsnitt där oskyddade trafikanter (gående och cyklande) blandas med den motorbundna trafiken.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra Svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Antalet besökare på Svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla Svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner.

Syftet med studien är att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i två kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien är att dyslexiutredningar utförs på olika sätt i olika kommuner beroende på hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien använder LOGOS som en bas när de utreder dyslexi och deras erfarenhet är att det är en bra grund att utgå ifrån. Utöver det används intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen är om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Problematisering: Utifrån vår litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhåller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie på Halmstads pågående utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, är att en sådan utveckling inte endast behöver betyda något positivt för kommunen. Det finns alltså ingen säkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta område, är att vi ska studera framtiden.