Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun.

Lösenord används i många verksamheter och sammanhang som metod för användare att autentisera sigför att komma åt de resurser de har rätt till och behöver för att kunna utföra sitt arbete. Problemet är attanvändare i stor utsträckning väljer svaga lösenord, för att undvika detta krävs lösenordspolicys och andrametoder för att användarna ska välja tillräckligt starka lösenord. Den här studien är avsedd att identifierarisker och möjligheter i arbetet med lösenordshantering och lösenordspolicys på kommuner i Skaraborg.Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer med tre stycken IT-chefer samt ensäkerhetsforskare som ger ytterligare ett perspektiv i studien. I studien har potentiella risker ochmöjligheter identifierats och de främsta riskerna handlar om utbildning av användare samt hurkommunerna säkerställer att de lösenord som väljs av användarna är tillräckligt säkra. Framtida studierskulle kunna utreda om de fynd som gjorts i denna studie är representativa för majoriteten av kommunergenom att utföra en mer omfattande studie eller göra en kvantitativ studie som undersöker detta..

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Kiruna kommun, Tekniska verken AB. Denna fallstudie av Nationella vägdatabasen (NVDB) och Lokal vägdatabas (LVDB) ur kommunal synvinkel, beskriver för och nackdelar med att gå med i NVDB och vilka möjliga vinster som kan härledas ur ett avtal med NVDB. I rapporten ingår även en tillämpad metod hur en inventering och revision av lokala trafikföreskrifter med anpassning till NVDB genomförs.Tanken med NVDB är att den ska vara en heltäckande databas med information om alla Sveriges vägar. Information som finns lagrad i denna databas är den geografiska placeringen och vägens egenskaper. Exempel på egenskaper som lagras är: vägens namn, vägbredd, hastighetsbegränsning, hinder, mm.

SammanfattningExamensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Erika Mårtensson och Katja WikströmHandledare:Elisabeth KjellströmTitel: Kvalitativa mått -En integrerad del i verksamhetsstyrningenBakgrund:Mål- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sinverksamhetsplanering.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunenskvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- ochresultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olikaverksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga.Metod:Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädareför två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt engenomgång av måtten som ingår i KKiK.Resultat, slutsatser:Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de tvåkommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommunermen också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling iden kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverksom arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet.KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns fleraintressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningensbehov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnasbehov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om urvems perspektiv man definierar det och i vilket syfte..

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun.

Titel: Kommunernas ?pensionsbomb? ? en fallstudie i fyra skånska kommunerSeminariedatum: 29 maj 2008Ämne/Kurs: FE6190, Kandidatuppsats, 10 poäng, 15 hp.Författare: André Andersson och Marcus FrondaHandledare: Leif Holmberg och Nils-Gunnar RudenstamFem nyckelord: Pensionsskuld, kommuner, demografisk utveckling, kapitalförvaltning, försäkringSyfte: Uppsatsens syfte är att se hur kommunerna förbereder sig för framtida pensionsutbetalningar. Syftet är även att ta reda på vilka åtgärder som kommunerna tillämpar för att klara finansieringen av pensionsåtagandena. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att göra en fallstudie, d.v.s. undersöka ett fåtal fall på djupet.Teori: För att ge en förklaring till varför kommunen valt att agera på ett visst sätt i frågan om pensionshanteringen kommer vi att använda oss av beslutsteori och intressentteori.Empiri: Det empiriska materialet består i huvudsak av information hämtad genom intervjuer med personer kunniga i ämnet i Eslöv, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3?14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen.

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra Svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..