Idag är hållbar utveckling både en lokal och global utmaning. Kommunernas kärnuppdrag är att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger även att ge medborgarna förutsättningar för att kunna agera på ett långsiktigt och hållbart sätt. Kommuner kan ha olika roller i det hållbara lokalsamhället såsom företrädare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att påverka samhällsutveckling.

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förändrad verklighet för skogsbranschen, dess anställda samt de skogsrika regionerna i främst Norrland. Med hjälp av nationell statistik och överskådliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förändring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förändrade yrkesroller och stark utflyttning från skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anställningstryggheten starkare samt olycksrisken lägre under de bahandlade åren.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta Svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Det här är en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstå för biogasägare och användare av biogas om efterfrågan på biogas överstiger tillgången. Studien bygger på intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanläggning som tar emot avfall utifrån och dessutom levererar biogas till fordon. Studie består av två typer av frågeområden. Det första som undersökts är varför de svenska biogasanläggningarna byggt där de har och av vilken anledning det inte finns fler anläggningar. Syftet med studien är att uppmärksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig på ett tänkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar.

Att utvärdera om rektorer och specialpedagoger inom särskolor i olika kommuner uppfattar att man ger sina elever optimala möjligheter att nå uppsatta mål..

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.