Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska företag går till väga vid en utlandsetablering, samt om deras tillvägagångssätt stämmer överens med exportrådets rekommendationer eller inte. Uppsatsen har gjorts genom att först studera litteratur samt artiklar om det berörda ämnet. Teori i form av Uppsalamodellen och Pestle har beaktats. Därefter har intervjuer i form av frågeställning utförts via mejl av svenska företag och Exportrådet, detta för att se om Exportrådets rekommendationer stämmer överens med svenska företags tillvägagångssätt eller inte. Teorierna säger att relationer och kunskap är en viktig aspekt vid utlandsetablering, resultatet bekräftar dessa påståenden.

Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesorienteringen i svenska kommunorganisationer kan mätasFörfattare Andreas ForsnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Magnus FredrikssonSidantal 39Antal ord 13 257Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varumärkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mätas.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Sex informantintervjuer och information från tjugoen dokumentHuvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Varumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat visioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision.

SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare.Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Detta arbete är en fallstudie som försökt finna svar på hur elever med annat modersmål än svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svårigheter som målgruppen stöter på inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda språket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förståelsen. Eleverna som ingått i den undersökta målgruppen studerar i år 5 på en mångkulturell skola.De undersökningsmetoder som använts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkät baserad på 1-tier Multiple Choice-frågor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jämförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgå. Resultatet visar att elever med annat modersmål än svenska har likvärdiga resultat inom det naturvetenskapliga ämnet som elever med svenska som modersmål.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt..

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten avmodersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för attfrämja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål änsvenska.Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig avnågonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernasmodersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i detordinarie klassrummet..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problemblir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på densvenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandetoch värdlandet har påverkat detta.Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära somsekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med enförhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få enuppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i mångafall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett jointventure med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sigom en mycket okänd och avlägsen marknad.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förändra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.